När den japanska kejsaren Akihito abdikerar den 30 april innebär det att en era är över, och i och med kronprins Naruhitos tillträde inleds en ny.

Med varje kejsare kommer också ett slags namn, ett gengo, som är ett ordspråk som är tänkt att symbolisera tiden. Det här namnet används i officiella dokument, trycks på mynt och i tidningar, och används också för att rent praktiskt säga vilket år det är. Även om gengo tappat mark de senaste åren använder ungefär var tredje japan det som främsta tideräkningen i sin vardag, och ytterligare en tredjedel växlar mellan den och den västerländska.

Akihitos era kallas ”Heisei”, som betyder uppnå fred, och är inne på sitt 31 år. För att övergången från ”Heisei 31” till nästa era ska gå smidigt har landet beslutat sig för att presentera det nya namnet den 1 april.

Men vad den nya gengon blir är en hemlighet få personer känner till, och i Japan spekuleras det för fullt. Det sägs att högt uppsatta tjänstemän som vet om vad den nya gengon blir tvingas lämna in sina mobiltelefoner, för att undvika läckor.

Risk för "millenniebugg"

Förändringen ställer till med en hel del problem när stora delar av samhället måste ställa om sin tideräkning.

– Vi har jobbat på den här förändringen i ungefär ett år, säger Tsukasa Shizume i Tokyoförorten Mitaka, där det nya namnet ska in på 55 olika sorters dokument.

För en del företag finns också risken för en sorts motsvarighet till millenniebuggen slår till i datorer och nätverk, när den nya eran ska inledas, även om de flesta stora företag kör den västerländska tideräkningen i sina system.

Kulturell betydelse

Men gengo fångar också tidsandan i en period, på samma sätt som svenska ”gustavianska tiden” eller brittiska ”viktorianska” kopplar utvecklingen, politiken och kulturen till sig.

– Det är ett sätt att dela upp historian. Om du bara räknar åren så räcker det västerländska systemet antagligen. Men gengo ger en speciell mening till en historisk period, säger japanen Jun Iijima, en 31-årig advokat, som själv använder sig av båda sätten att räkna åren.

Den 64-åriga ”Showa”-eran fram till 1989 förknippas exempelvis med återhämtningen efter andra världskriget, och den nuvarande ”Heisei” valdes med förhoppningen om att Japan skulle spela en större roll internationellt.

Men bilden av eran har fått sig några törnar efter att Kinas och Sydkoreas betydelse på den internationella arenan vuxit, och till följd av katastroferna efter jordbävningen i Kobe 1995 och Fukushima 2011.