Äldre fönster som sköts rätt kan hålla i stort sett hur många år som helst, medan nya kassettfönster bara har en livslängd på runt 40 år. Det tar dessutom upp till 66 år för en villaägare att tjäna in ett fönsterbyte, visar nya siffror.
– Du ska alltid göra ditt yttersta för att bevara fönster från före 1960-talet. Med billiga medel och underhållsmetoder är gamla fönster i princip outslitliga, säger Chico Hovedskov Crafoord.
Han är byggnadsingenjör på Slöjd och byggnadsvård, ett resurscentrum för slöjd och byggnadsvård som just publicerat en ny uträkning av energibesparingen för den som vill byta fönster. I exemplet handlar det om en villaägare i Göteborgstrakten med originalfönster i trä från första hälften av 1900-talet med två enkla bågar som inte är kopplade.
Det tar då 23 år att tjäna in ett byte till så kallat lågemissionsglas i samtliga inre glas. Att byta ut alla fönster mot helt nya treglasfönster med båge och karm av trä tar 66 år att tjäna in – lågt räknat, enligt Chico Hovedskov Crafoord.
Och då handlar det bara om att bytet ska löna sig ekonomiskt. Att renovera gamla träfönster istället för att köpa nya ger också miljöfördelar som att träramar binder koldioxid. Moderna kassettfönster har ofta ramar av aluminium, en ändlig resurs som kan göra stor miljöskada. Kassettfönstren riskerar dessutom att punkteras och bli immiga.
– Runt 40-årsgränsen händer saker med dem. De går inte att reparera, utan det är slit och släng, säger Chico Hovedskov Crafoord.
Tyvärr drar många villaägare fel slutsatser när de räknar på energibesparingen i att byta fönster. Dels bygger de beräkningar som fönstertillverkare använder ofta på databeräkningar eller förlegade standardvärden istället för på tester av faktiska fönster (se faktaruta). Och dels anges ofta bara själva fönstrets eller till och med bara rutans u-värde.
Hur mycket värmeenergi ett fönster läcker beror dock lika mycket på fönstrens yta och vilka gradtimmar som gäller där just det huset står (se formeln i faktarutan).
Varför tror så många villaägare att de måste byta ut sina rutor eller fönster?
– Folk tror inte att de kan bo i ett gammalt hus utan att byta. De har fått för sig att det är den största energisatsningen de kan göra. Men det är bättre att köpa solceller, så kan de få hela sitt energibehov gratis efter 10 år.
Så här beräknar du energiförlusten (W)
W = U-värde x Fönstrens totala area x Gradtimmarna på den specifika platsen
Gradtimmar motsvarar antal timmar på ett år multiplicerat med skillnaden mellan den genomsnittliga innetemperaturen och dygnsmedeltemperaturen utomhus.
U-värden för några slags fönster
Enkelruta från 1880-talet med vinterbåge på insidan utan kontakt mellan inner- och ytterbåge, efter renovering och med lågemissionsglas – 1,60
2-glasfönster från 1932 där fönsterbågarna sitter ihop, efter renovering och med lågemissionsglas – 1,77
3-glasfönster från 1982, kassett där bågarna sitter tätt ihop – 1,83
U(p)-värdet anger hur mycket värme som passerar genom en kvadratmeter fönster per grad Kelvin och anges i w/kvmK.
Källa: Slöjd och byggnadsvård
