I diskussionerna om återvinning av avlopp ligger fokus ofta på näringsämnet fosfor. I den utredning som regeringen tillsatte förra året, om ett förbud mot avloppsslam i jordbruket, är fosfor också det enda som nämns. Detta ifrågasätts i en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, där forskaren Håkan Jönsson menar att kväve istället borde prioriteras.
Han lyfter bland annat att det är ett problem att all konstgödsel importeras och att detta gör svenska växtodlare särskilt sårbara för störningar i leveranser av konstgödselkväve. Anledningen är att den kväve som finns i åkerjorden till stor del förloras varje år genom att den lakas ur av regn eller avgår till luften som kvävgas genom bakteriella processer. Detta är inte ett lika stort problem för exempelvis fosfor, kalium och svavel som han också har tittat på.
En stor fördel med att återvinna kväve från avlopp är också att de klimatpåverkande utsläppen från produktionen av konstgödselkväve kan undvikas plus att det blir en ännu större vinst när energi inte behöver läggas på att rena bort kvävet i reningsverken.
För varje kilo kväve som återvinns och används som gödsel kan utsläppen av växthusgaser minska med över 12 kilo.
Slamutredningen fick förlängd tid till den 10 januari 2020 för att lägga fram ett förslag fokuserat på återvinning av fosfor från avloppsslam. Håkan Jönsson menar att det finns en ”uppenbar risk att VA-branschen kommer att tvingas lägga stora resurser på återvinning av fosfor, resurser som borde satsas på återvinning av kväve för att bäst bidra till ökad hållbarhet för såväl avlopps- som hela livsmedelssystemet”.
