Naturvårdsverket har tidigare varnat för att den kapade budgeten till de svenska fjällederna kan komma att drabba turismen. Nu larmar även fjällräddarna om möjliga följder. ”Börjar man eftersätta lederna så kommer det att orsaka olyckor i framtiden”, säger Rickard Svedjesten vid Svenska fjällräddares riksorganisation, Svefro.
Turismen i de svenska fjällen ökar, och med det ökar även slitaget på leder, broar och rastplatser. Enligt Naturvårdsverket behöver fjällederna rustas upp, men budgeten för underhåll är kraftigt kapad och pengarna kommer inte att räcka till det upprustningsbehov som finns.
Detta är allvarligt, menar Rickard Svedjesten som är ordförande för Svefro. Förutom att det drabbar den svenska fjällturismen påverkas även säkerheten för de som använder lederna.
– Jag är riktigt förbannad på detta. Har vi inte ett välfungerande ledsystem så kommer det att innebära en osäkerhet på fjället och en otrygghet som slutligen resulterar i att det kan inträffa allvarliga olyckor om inte ledsystemen upprätthålls.
Större sökområde
Han arbetar som fjällräddare i Jämtland och han och hans kollegor vet vad dåliga leder kan innebära.
– Det ser vi redan nu. Jag var ute så sent som i måndags, det var en kvinna som var vilse på fjället. Då fattades det bara ett ledkryss på en led och det räcker för att man vid riktigt dåligt väder kör vilse.
TT: Hur påverkar dåligt underhållna leder ert arbete?
– Vi får ett betydligt mycket större sökområde och den största risken är att vi inte hittar personen som är nödsatt på fjället i tid.
Sveriges statliga ledsystem består av omkring 550 mil markerade leder. Naturvårdsverket och länsstyrelserna är ansvariga för underhållet av lederna som förutom ledkryssen även är utrustade med broar, spänger och rastplatser. Det är viktigt att alla dessa delar underhålls, enligt Rickard Svedjesten.
"Väldigt tragiskt"
– Men även rastskydden. Upprätthålls inte de så det finns för lite ved i dem, kommer folk att frysa ihjäl i slutändan när man blir överraskad av vädret.
Den nuvarande budgeten som lades av Moderaterna och Kristdemokraterna är nästan halverad jämfört med den tidigare, vilket innebär en kapning med tio miljoner kronor. Rickard Svedjesten är kritisk till den bantade budgeten och oroas, förutom för säkerheten, för att dagens ledsystem kommer att krympa om Naturvårdsverket inte får mer pengar.
– Det är väldigt tragiskt för hela fjällturismen att budgeten har skurits ner så pass mycket, på en så stor del av Sveriges yta som är oerhört viktig för folkhälsan, säger han och fortsätter:
– Om man ska skära ner så mycket som det är tänkt så kommer många, många leder bli oframkomliga efter några år bara.
Lövin: Satsningen togs bort
Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) säger i en skriftlig kommentar till TT att regeringen förra mandatperioden ”ökade stödet till skötsel av värdefull natur med 600 miljoner kronor, vilket bland annat gick till att rusta upp våra vandringsleder. Det var viktigt för den fjällturism som skapar arbetstillfällen på landsbygden. Moderaternas och Kristdemokraternas budget, som i höstas röstades igenom med stöd av Sverigedemokraterna, tog tyvärr helt bort den satsningen”, enligt Lövin.
Regeringens vårändringsbudget presenteras i sin helhet i april. Om den innehåller ökade medel till fjällederna är oklart.
Fjällräddning i Sverige
Fjällräddningen är en organisation som sträcker sig från Dalarna till Treriksröset. Det finns omkring 400 fjällräddare i Sverige, fördelade över cirka 30 enheter.
Fjällräddningen består av frivilliga personer som utbildas och utrustas av polisen, men det är polisen som ansvarar för alla räddningsinsatser i fjällvärlden.
Polisen ansvarar också för den nationella samordningen av fjällräddarna. Myndigheten ansvarar för att utrustning och utbildning är densamma i hela landet. I de län som har fjällområden finns även lokala fjällsamordnare.
Förutom vanliga fjällräddare finns även så kallade alpina fjällräddare i Kiruna och Östersund. De alpina fjällräddarna är specialiserade på att arbeta vid branta stup och klippor. De som utför räddningsuppdrag i grottor tillhör en annan specialkompetens bland fjällräddarna. Grotträddare finns i Jämtland och Västerbotten.
Fjällräddarna samarbetar med flera organisationer och myndigheter, bland annat Naturvårdsverket, Fjällsäkerhetsrådet, Försvaret, Länsstyrelserna, Räddningstjänsten och turistorganisationer.
Källa: Svenska Fjällräddares Riksorganisation
