De flesta lantbrukare väljer idag bort de jordbruksmetoder som är bäst för klimatet, eftersom det inte är ekonomiskt gynnsamt. Det här är ett misslyckande som kräver politiska åtgärder, anser nationalekonomen Mark Brady vid SLU och Lunds universitet.
I dag brukas jorden med metoder som hotar miljön och klimatet, trots de kunskaper som finns om vad som är bäst ur ett klimatperspektiv. Det beror bland annat på att ett jordbruk som gynnar klimat och miljö ofta är för kostsamt för den enskilde bonden i det korta perspektivet, enligt en ny studie.
– Det finns framsynta jordbrukare som redan i dag använder mer miljövänliga metoder som exempelvis täckgrödor och minskad jordbearbetning. Men vår studie visar att mycket större insatser är motiverat. Bevarandet av ekosystemtjänster behöver vara lönsamt för lantbrukaren, säger Mark Brady.
De ekosystemtjänster som i dag förbises på grund av brist på lönsamhet är till exempel jordmånsbildning, reglering av vatten och inlagring av kol i marken.
Framtida generationer får betala
Mark Brady vill se mycket bättre ekonomiska styrmedel för lantbrukare att välja ”rätt” metoder. För att försöka råda bot på situationen har han och hans kollegor tagit fram en modell där ett ekonomiskt värde har satts på ekosystemtjänsterna, för att synliggöra hur viktiga de är. Där är även kommande generations behov av att kunna odla mat medräknat.
– Fortsätter vi att utarma matjordens produktionspotential som i dag, övervältrar vi en stor kostnad på framtida generationer. Med miljövänligare metoder säkerställer vi att mat kan produceras även i framtiden, säger Mark Brady.
En webbbaserad modell som jordbrukare själva kan använda som beslutsunderlag finns redan sedan två år tillbaka. Genom denna kan lantbrukare lättare se hur olika jordbruksmetoder påverkar jorden och markens bördighet på sikt.
– När det blir lättare att se hur ekosystemtjänster kan bidra till ökad nytta kommer de att bevaras i högre grad. Också jordbrukarna själva förlorar i längden på en alltför intensiv växtodling.