Värnandet av biologisk mångfald lyfts fram tydligt i två av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Men biologisk mångfald borde också finnas med i flera andra mål, hävdar en grupp forskare från Sverige och England.
Vid FN:s toppmöte i september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Med dessa åtar sig världens länder att fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.
Biologisk mångfald lyfts bara fram specifikt i två av målen, det som rör ”hav och marina resurser” (nr 14) och ”ekosystem och biologisk mångfald” (nr 15).
Nu menar en grupp svenska och brittiska forskare att biologisk mångfald direkt eller indirekt kan bidra till uppfyllandet av alla FN:s mål.
– Människor drar nytta av biologisk mångfald på så många sätt som underskattas eller ignoreras. En tredjedel av den globala livsmedelsproduktionen är till exempel beroende av pollinatörer. Vi har också mängder av mikroorganismer som bidrar till avfallshantering, och många arter som har inspirerat människor att utveckla nya produkter och sätt att göra saker, säger Malgorzata Blicharska från Uppsala universitet, en av artikelns huvudförfattare, i ett pressmeddelande.
Naturen minskar stress
Samtidigt som forskarna medger att biologisk mångfald också kan ha negativa effekter på hållbar utveckling (till exempel i form av sjukdomsframkallande organismer) är deras övergripande slutsats att biodiversitet kan bidra till uppfyllandet av alla de 17 hållbarhetsmålen.
– I målet om människans hälsa och välbefinnande har biologisk mångfald betydelse på många sätt. Det handlar om luftkvalitet och vattenkvalitet men också andra saker som många kanske inte tänker på lika mycket. Som att naturen minskar stress och uppmuntrar till en hälsosam livsstil, säger Grzegorz Mikusiński från SLU, en av medförfattarna.
Anna Jonasson
