Indiens nordöstra region erbjuder en rik biologisk mångfald med allt ifrån tropiska regnskogar till kalla ökenområden – men för den fattiga befolkningen utgör klimatförändringarna ett hot mot matproduktionen. Samtidigt pågår en satsning för att få fler att upptäcka ursprungsfolkets traditionella mat.
Strax efter soluppgången väcker Phlida Kharshala sitt åttaårige barnbarn. Han slänger på sig sin konformade ryggsäck av bambu och sedan ger de sig av ut i naturen.
Lite senare på dagen når de fram till en korsning i staden Shillong, som ligger vid Himalaya i delstaten Meghalaya. Det är här Phlida Kharshala möter sina kunder. Hon lägger ut en duk på asfalten som sedan snabbt täcks av alla svampar som fyllt ryggsäcken.
– Efter regnperioden är det svamptider, säger hon.
Phlida Kharshala är 60 år gammal, har sex barnbarn och tillhör khasifolket.
– När jag var barn brukade flickor och kvinnor samlas tidigt på morgonen för att sjunga och plocka svamp och alla de andra grönsaker, bär och rötter som växer vilt – och som skogen gav oss så mycket av.
Upplever klimatkrisen
Liksom andra kvinnor som tillhör ursprungsbefolkningen har Phlida Kharshala redan börjat uppleva den annalkande klimatkrisen. Och hon är en av många som bestämt sig för att bemöta den genom att satsa på den traditionella, näringsrika och gratis mat som går att hitta i naturen.
– De äldre khasikvinnornas kunskaper om lokala ekologiska jordbruksmetoder är fenomenala, säger Bhogtoram Mawroh, som är engagerad i organisationen North East Slow Food and Agrobiodiversity Society, NESFAS.
Hans organisation driver olika satsningar för att stärka hållbara jordbruksmetoder och ger stöd till små familjejordbruk.
– De traditionella kunskaperna om ekologi är lika viktiga som den moderna vetenskapen. Ursprungsfolkens matsystem erbjuder en bra metod för att bemöta klimatkrisen eftersom de består av diversifierade odlingar, som även växer i det vilda. De har överlevt i hundratals år och är mer tåliga än de odlade grödorna, säger han till IPS.
Bhogtoram Mawroh säger att ursprungsfolkens kvinnor även traditionellt har odlat olika lokala grödor som samlats in från skogen. Och han menar att det är dessa kvinnor som har bäst möjligheter att säkra tillgången på mat i en tid då klimatet förändras.
Arbetar för ökat intresse
När det inte är svampsäsong brukar Phlida Kharshala sälja andra handplockade växter, som medicinalväxten sallatsspikblad, vid sidan av den spenat hon odlar själv.
– Det är mat som gör mina barnbarn starka och får dem att kunna klättra i bergen utan att bli trötta. Men många unga är mer inne på icke-traditionell kryddigare och friterad mat, sådant de ser på teve och ute i handeln i dag, säger Phlida Kharshala bekymrat.
För att öka intresset för urfolkens traditionella mat anordnar NASFES varje månad en lokal matmarknad där kvinnor säljer frukter, grönsaker, vilda växter och andra livsmedel samtidigt som man också erbjuder färdiga traditionella maträtter.
Dessutom har flera lokala smårestauranger som drivs av kvinnor som tillhör ursprungsbefolkningen startats i olika byar i regionen. NESFAS har även inlett en satsning på att förmå fler butiker att sälja ingredienser till traditionella maträtter, vid sidan av deras vanliga varor.
– Vi arbetar för att föra fram den traditionella obesprutade och nyttiga lokala maten, säger Bhogtoram Mawroh.
