Klimatmärkta livsmedel ska hjälpa konsumenterna att minska sitt klimatavtryck. Men kritiker varnar för svåra beräkningar och att ett ensidigt fokus på klimatpåverkan riskerar att gå ut över andra miljöfrågor.
Den nätbaserade matvarukedjan mat.se lanserar en omfattande klimatmärkning av sitt sortiment. Drygt 3 000 artiklar har märkts med hur mycket växthusgaser de genererar per kilogram.
– När vi har frågat våra kunder har vi förstått att det finns en stor efterfrågan på klimatinformation. De tycker att det är en komplicerad fråga och vill ha enkla vardagsråd. Så vi tror att det här kommer att hjälpa dem att göra medvetna val, säger Karin Jelkeby, ansvarig chef vid matbutiken.
Siffrorna har tagits fram i samarbete med det statliga forskningsinstitutet Rise. De bygger på livscykelanalyser som inkluderar exempelvis odling, uppvärmning av växthus, transporter och foder till djur. I grunden finns en klimatdatabas som Rise har tagit fram för offentliga aktörer, och som sedan fyra år används av kommuner, landsting och regioner i Sverige.
Viktigt att redovisa
Underlaget för beräkningarna kommer inte att vara allmänt tillgängliga, utan bara schematiskt beskrivna. Det är en brist, tycker Anna-Karin Johansson, miljöstrateg vid Livsmedelsverket.
– Rise har gott renommé som forskningsinstitut, men vi vet att det är en utmaning att få fram tillräckligt bra och jämförbara data. Därför är det viktigt med kvalitetsgranskning och transparens i vilka kriterier som har använts.
I dag står livsmedel för ungefär en fjärdedel av klimatavtrycket från en genomsnittlig person i Sverige. Det motsvarar ungefär två ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter) per år, eller knappt tre kilogram per måltid. För att nå FN:s klimatmål bör utsläppen minskas till ett halvt kilogram per måltid, enligt de riktlinjer som Världsnaturfonden har räknat ut inom projektet One Planet Plate.
Priset största problemet
En fara med att fokusera på endast klimatpåverkan är att andra miljöfrågor riskerar att hamna i bakgrunden, påpekar Anna-Karin Johansson.
– Miljöfrågor är komplexa. Just nu är det mycket fokus på klimatet, men det finns ju så många fler aspekter, till exempel biologisk mångfald. Så det gäller att ha ett bredare perspektiv, för ibland kan de här aspekterna stå emot varandra.
Även Naturskyddsföreningen har liknande invändningar.
– Det är jättebra att folk får reda på vilket klimatavtryck maten har. Men den bästa märkningen är den som inkluderar fler miljöaspekter. Samtidigt är det stora problemet i dag att matvarans pris inte inkluderar den miljöskada den för med sig. Det som är sämst för miljön är ofta billigast. Det är ohållbart och här behövs politiska styrmedel, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.
Forskningsinstitutet Rise
Rise bildades 2016 och är ett statligt nätverk av forskningsinstitut som omfattar 2 800 medarbetare, varav 30 procent är disputerade forskare.
Syftet är att verka för en hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och bidra till en innovativ utveckling av samhället.
Ett av uppdragen är att stötta små och medelstora företag i hela landet.
Källa: www.ri.se