Vad är fröaktionen och varför lanserar ni den nu?

– Det är ett upprop för att mobilisera i fröfrågan, som ju är en global politisk fråga som är både enkel och komplex på samma gång. Rätten att odla fria lokala fröer som förädlats genom naturliga processer genom århundranden för att klara precis de villkor som gäller lokalt med väderförhållanden, tillgång till vatten och sol kunde låta som en enkel rättighetsfråga.

– Men på grund av multinationella företag, som tar patent på hybridfröer och marknadsför sig med löften om att utrota hunger och bidra till utveckling så finns det otroligt starka vinstintressen som inskränker småjordbrukarnas rätt att odla och byta lokala fröer.

– I många länder införs lagstiftning som begränsar rätten att dela fröer och kriminaliserar småskaliga bönder. Alltså blir denna fråga viktig för såväl mänskliga rättigheter som matsuveränitet och klimat.

På vilka sätt är så kallade hybridfröer dåliga för småskaliga jordbruk?

– Hybridfröerna går inte att spara, byta och odla på säsong efter säsong så de klarar oftast bara en vända i jorden. Inför nästa sådd måste bonden köpa nya fröer av producenten så det skapar ett beroende av leverantören. De är också sämre för att de oftast behöver särskilda bekämpningsmedel för att stå emot angrepp  – och dessa kemiska preparat säljs av samma producenter som säljer hybridfröerna.

– I dag är det tre stora företag som kontrollerar 63 procent av jordbruket globalt. Det ekonomiska beroendet i kombination med gifternas påverkan på odlingsjorden, människorna och miljön gör hybridfröer till ett mycket dåligt alternativ för småskaliga jordbruk.

Hur påverkar hybridfröer miljön jämfört med andra fröer?

– Dels genom att de kräver bekämpningsmedel som ofta både förorenar jorden och miljön i närområdet, men också genom att de genetiska manipulationer som kallas GMO är ett experiment med naturen, vars konsekvenser människan inte ännu kan beräkna eller överblicka. Tester visar inte att det är förenat med höga risker för sjukdomar eller annan direkt påverkan på människor som äter genmanipulerad mat, men de mer långtgående konsekvenserna vet vi inget om ännu.

– Det är ju ganska talande att västvärlden reglerar försäljning och säkerställer märkning av dessa produkter och har en restriktiv försäljning av genmanipulerade livsmedel medan det inte alls är samma reglering i exempelvis Afrika, Sydamerika och Indien.

Är det här bara ett problem i Afrika eller finns samma problem även på andra kontinenter?

– Det är ett utbrett problem globalt. I dag tas 75 procent av världens jordbruksmark upp av det industriella jordbruket – men det förser endast 30 procent av jordens befolkning med mat.

Ni vänder er till Tomas Tobé som är ordförande i EU:s utvecklingsutskott, vilka möjligheter har han att påverka det här?

– EU:s finansiella stöd går i dag till stora delar till att finansiera utvecklingsinsatser för industriellt jordbruk. Men vi vill trycka på för att Sverige ska kräva att större delar av stödet från EU går till att stärka det småskaliga agroekologiska jordbruket. Och här kan Tomas Tobé använda sitt förtroende och position för att påverka åt rätt håll!

– I dag står vi vid ett avgörande vägskäl globalt: Ska vi satsa på ett kemikalietungt jordbruk som skadar miljön och kriminaliserar de bönder som väljer att bruka jorden på annat sätt? Eller ska vi istället satsa de resurser vi har på agroekologiska lösningar som tar hänsyn till mänskliga rättigheter, främjar småskaliga bönders matsuveränitet och står emot klimatförändringarna?

Ni arbetar även med att stötta kvinnliga bönder i Afrika på andra sätt, kan du berätta om de projekten.

– Vi arbetar med långsiktigt kärnstöd till partnerorganisationer i södra Afrika och vissa av dessa har fokus på att stärka just kvinnors rätt att odla och att byta fröer, bland annat Rural Womens Assembly som är en paraplyorganisation som organiserar flera hundratusen kvinnliga bönder i regionen.

– 60–80 procent av världens bönder är kvinnor. I Afrika producerar de kvinnliga bönderna hela 90 procent av kontinentens mat och bidrar till ungefär hälften av den globala livsmedelsförsörjningen. Trots det är det sällan kvinnan som har brukanderätten, äger marken hon brukar eller har kontroll över tillgångarna som genereras från jordbruket.

Finns det andra sätt som vi i Sverige kan påverka på än bara genom att skriva under uppropet?

– Ja, det finns massor av sätt! Jag säger som Greta: läs på, lita på forskningen och sprid det du lär dig till så många som du kan! Att fröerna är en av grundförutsättningarna för hela mänsklighetens fortlevnad är ju skäl nog för att engagera sig i den här frågan, fröerna är lika viktiga som bina, för att jämföra med något ur klimatsynpunkt.

– Det är också en del av mångas fritid, att odla, byta sticklingar, plantera i balkonglådor och i trädgårdar och bakgårdar. Ordna ett föredrag i trädgårdsföreningen! Ha gerillaodling på taket i stan och bidra till bättre luft i storstaden, engagera dig lokalt och samtidigt globalt. Stötta en fröbank eller en seedsavior på andra sidan jorden! Vi har bara en planet och den måste fortsätta vara grön för att vi ska kunna leva på den. Så ett frö för förändring.