I maj hölls en tribunal på Sigtunastiftelsen för att få upp ögonen för frågan, med drygt 150 deltagare.

På plats fanns till exempel en samisk represent som domare, en representant från Naturens rättigheter i USA, och en maorier från Nya Zeeland.

Advokaten Pia Björstrand agerade expertvittne och berättade om de olika attackerna mot Vättern som redan har drabbat och riskerar att ytterligare drabba ekosystemen i sjön.

– Lagen vi har fungerar inte som den är utformad i dag och skyddar inte det som behöver skyddas. Tribunaler har använts för att visa att det sker övergrepp som vårt system inte tar hand om. Det här var en slags testtribunal som hölls internt för dem som är engagerade i frågan, säger hon.

Tribunalen utmynnade i följande ”dom”:
”Vi domare i tribunalen om sjön Vätterns rättigheter finner att de destruktiva följderna av ökade militära övningsbombningar, gruvprojekt och ökade flygaktiviteter över och i anslutning till Vättern bryter mot Deklarationen om rättigheter för Moder Jord.” 

25 000 kulor per år på Vätterns botten

Pia Björstrand är aktiv i den växande föreningen Naturens rättigheter och har varit med och startat gruppen Swedish Earth Right Lawyers, som arbetar på olika sätt för Vätterns rättigheter.

Hon berättar att årligen hamnar 25 000 kulor i Vättern som ett resultat av Försvarets skjutövningar. Nu vill de utöka sitt tillstånd, vilket skulle innebära 50 000 kulor om året.

– Det här har pågått i många år. Det ligger en massa tungmetaller på Vätterns botten. Det har bland annat påverkat fisken, som är förorenad med kvicksilver. Det har också funnits pappersbruk som släppt ut sina biprodukter rakt ned i sjön. Även metaller, plast och annat avfall har hamnat i sjön.

Försvaret vill även bygga ut flygplatsen i Karlsborg så att den får fem gånger större kapacitet än i dag. Det innebär dels en avsevärt större mängd koldioxidutsläpp, dels giftiga PFAS-kemikalier som rinner ut i Vättern, enligt Björstrand.

– Människan tar sig friheten att utnyttja naturens resurser som vi vill. Naturens rättigheter handlar om att vi är en del av och beroende av den. Vi har inte mer rätt än andra delar av naturen. Det behövs ett nytt sätt att se på vår relation med naturen.

Eftersom Försvaret fått tillstånd för sina nuvarande övningar bryter de inga lagar, påpekar Pia Björstrand. Miljöbalken reglerar bara hur stor skada viss verksamhet får göra, inte hur naturen ska skötas för att må bra.

– Enligt Miljöbalken är det här okej. Vi måste få ett annat system där de grundläggande rättigheterna för våra ekosystem respekteras så att de kan frodas och bestå. Tar man hänsyn till ekosystemens behov, kan man inte skjuta rakt ned i en sjö och förgifta vattentäkter. Om man alltid prioriterar tillväxt framför miljön, eller som i fallet här försvaret, blir det skador på ekosystemen – vilket förr eller senare skadar oss själva. Felet ligger i hela samhällets synsätt.

Staten borde sätta stopp

I dag är Vättern en av Sveriges största dricksvattentäkter, den femte största i Europa, Natura 2000-område och så kallat Unesco biosfärområde. Sjön försörjer 250 000 människor med vatten men kan komma att behöva försörja många fler framöver, när Mälaren drabbas av klimatförändringar.

Det finns också planer på gruvutvinning i närheten av sjön, något som riskerar att orsaka ännu mer föroreningar. Än så länge har man lyckats stoppa planerna, men bolagen som fått nej försöker anpassa sina ansökningar för att tillgodose vissa krav och ger sig inte, enligt Björstrand.

– Det är så frustrerande att det alltid är vi – enstaka individer och små föreningar – som måste ta den här kampen och berätta att det här kan skada. Det borde finnas ett system där staten sätter stopp från början. Vi behöver vatten och jord som är ren, inte föroreningar och kemikalier.

Medvetenheten kring det som händer Vättern är generellt ganska låg, tycker hon. Men det är fler och fler som får upp ögonen för vad som händer och engagerar sig. Och det gäller inte bara föreningar, utan även kommuner.

Efter att Försvaret fick tillstånd från Länsstyrelsen att utöka sin verksamhet överklagade Ödeshögs kommun, 14 miljöorganisationer och ett 30-tal sakägare till Mark- och miljödomstolen som i sin tur överlämnade ärendet till regeringen för prövning. Där ligger bollen just nu.

Naturens rättigheter erkänns i flera länder

På senare år har flera länder infört rättigheter för ekosystem, bland annat Nya Zeeland, Brasilien, Mexiko, Uganda, Indien, USA och Colombia.

Ett problem i Sverige är att vi inte har någon lokal lagstiftning där en bygd kan bestämma att de vill skydda ett ekosystem eller sjö till exempel, menar Pia Björstrand. Lagstiftningen måste ske på nationell nivå.

Den tredje oktober i år lämnade Rebecka Le Moine, riksdagsledamot för Miljöpartiet, in en motion om Naturens rättigheter till riksdagen tillsammans med tre andra miljöpartister.  Förslaget är att Sveriges regeringsform kompletteras med en artikel som skyddar naturen.

Pia Björstrand tror att en eventuell lagändring kan leda till en förändring i normer.

– Man kan dra paralleller till barnaga. När det kom en stark opinion emot blev det oacceptabelt. I dag blir den som slår barn polisanmäld. Det måste finnas en vilja till förändring i samhället.

För att väcka större medvetenhet kring Vättern finns planer på att hålla en större tribunal så småningom, där även lokalbefolkning och media är med.

Ingen enkel process

Arci Pasanen är liksom Pia Björstrand aktiv både i nätverket Naturens rättigheter i Sverige och Swedish Earth Right Lawyers. Under hösten har hon startat en arbetsgrupp tillsammans med juristen Maryam Carlsson Kanyama kring Vätterns rättigheter.

Arci Pasanen pratar om behovet av ett nytt synsätt –  ett ”kulturellt skifte i hur vi relaterar till naturen”. Det är ingen enkel process, menar hon, men juridiken är ett sätt att börja.

Hon tycker att frågan kring naturens rättigheter börjar lyfta, till exempel blev WWF:s prisutdelning till koordinatorn för Naturens rättigheter i Sverige, Pella Thiel ett stort erkännande för rörelsen.

– Jag tror att de samtal om de ekologiska kriser vi ser nu – som lyfts mycket bland annat av Greta, kommer att få människor att söka sig till mer fundamentala frågeställningar om hur vi löser problemen. Samtidigt är det jätteviktigt att vi inte fastnar i debatten om plaströr eller flygskam. Vi behöver ta ett större helhetsgrepp.

Styrkan är att säga ja

Arci Pasanen tror att fler och fler kommer att söka sig till sådana här rörelser allteftersom insikten om att det behöver göras något ökar, och folk inser att de inte kan vänta på att makthavare ska fatta besluten.

– Styrkan är att vi får säga ja istället för nej. Ja till naturens rättigheter, inte endast jobba med nej, till exempel nej till gruvor, nej till oljeutvinning i Arktis, nej till plastpåsar osv. Det är otroligt kraftfullt och ger helt andra förutsättningar för energi. Jag tror det finns en lättnad och kreativitet i det.

Vilka blir konsekvenserna om Vättern erkänns rättigheter?

– Då måste vi se vad vi har gjort som inte fungerar för att sjön ska vara ren, blomstra och må bra. Vättern är inte bara vatten utan en grundförutsättning för liv. Erkänner vi att sjön har rätt att finnas, kan vi inte fortsätta att utsätta den för risker.