Pikant inredningsdetalj och luftrenare? Eller skräpig inomhusväxt som tar för mycket plats? Vårt förhållande till ormunken förändras över generationer – men klart är att dess användningsområden och de känslor den väcker är många.
Men kan man verkligen skriva en hel bok om ormbunkar?
Jodå, det går alldeles utmärkt, trädgårdsmästaren Anton Sundin har just levererat ett praktverk på 224 sidor om den mytomspunna växten. Nu finns det förvisso 12 000 kända arter så det saknas inte material att gräva ned sig i.
– I Sverige har vi bilden av ormbunken som den där skuggväxten som sprider sig lite för mycket och tar aningen för mycket plats. Lite av en problemväxt, men när jag började min research upptäckte jag att ormbunken var så mycket mer än en trädgårdsväxt. Det fanns så mycket spännande att berätta och jag vill visa på ormbunkens bredd, säger han.
Ormbunken är en av de äldsta växtfamiljerna på jorden med 400 miljoner år på nacken, vilket betyder att vi kliver runt i samma växlighet som dinosaurierna en gång gjorde. Den har följt människan som en mytomspunnen påminnelse om en svunnen tid. Uråldrig, men samtidigt tidlös.
– Den har liksom alltid hängt med, inte minst grafiskt där den är ett klassikt motiv i konst, hantverk och heminredning. Jag tror att den tilltalar oss i sin enkelhet, men ändå formstarkhet, säger Anton Sundin.
Magiska krafter
Det var framför allt i det viktorianska England under 1800-talet som ormbunken hade sina glansdagar och blev en trendväxt som tillskrevs närmast övernaturliga krafter.
– Den sprids med hjälp av sporerna på bladets baksida, men människor förstod inte på den tiden hur en växt utan blommor och frön kunde föröka sig och trodde att det måste vara något magiskt med den.
Man inte bara samlade och odlade ormbunkar utan började också avbilda den inom konst, design och arkitektur. Som heminredning var den närmast ett måste och blev ett återkommande motiv på tapeter, tyger och porslin. Järn var ett särskilt populärt material att avbilda ormbunkar i, med gjutjärnsbänken Fern and Blackberry som det mest kända exemplet.
En nyttoväxt
För Anton Sundin är ormbunken först och främst en mångsidig trädgårdsväxt med flera användningsområden.
– Örnbräken som många ser som ett besvärligt ogräs blir exempelvis otroligt fin kompostjord. Den blir lite surare än andra kompostjordar och skulle kunna vara ett komplement när vi ska odla surjordsväxter. De jordarna man normalt köper till sådana växter innehåller mycket torv som är en ändlig resurs, så potentiellt skulle det kunna vara att stort användningsområde.
Även inomhus fyller ormbunken en funktion. De renar luften och ökar fuktigheten vilket är perfekt för vårt torra och kalla vinterklimat.
– Sedan är det också enkelt att inreda med ormbunkar. Som krukväxt kräver den inte så mycket ljus så man kan ställa den i bokhyllan eller i ett hörn. Den ska dock inte torka ut helt. Ormbunkar gillar regnskogsklimat och tar gärna in vatten genom bladen, så duscha dem med sprejflaska då och då, säger Anton Sundin.
En hälsokur
Ormbunkar har sedan urminnes tider använts som medicinalväxt och ansågs tidigare kunna råda bot på bland annat astma, håravfall, reumatism, njurbesvär och mask i magen.
I dag är det få som sätter så stor tilltro till de hälsobringade effekterna, men i Asien används den fortfarande som naturläkemedel och av roten till stensöta kan man koka ett te som sägs ha både lugnande och slemlösande effekt.
Länge fanns det även en tro att ormbunken kunde skydda huset mot allt från häxor och väsen till råttor. Det är därför man ofta kan se ormbunkar som växer längs husgrunden eller på ömse sidor av ingången till gamla torp.
Biskopsstav
Ett utmärkande drag hos ormbunken är knoppningen på våren. Bladet ligger ihoprullat i en hård snurra som kallas kräkla, eller fiddlehead på engelska, döpt efter snarlikheten med biskopsstaven och huvudet på en violin. Sakta vecklar bladet sedan ut sig och sträcker på sig likt en sömndrucken katt. Processen tar som regel några dagar beroende på vädret.
– Vissa arter rullar ut alla bladen på en gång på våren, medan andra håller på successivt under året. Det blir en fin designeffekt i trädgården när man har utvecklade blad och kräklor i kombination, väldigt läckert, säger Anton Sundin.
En mormorsväxt
Hur är då ormbunkens status i dag?
– Onekligen på frammarsch, både i trädgården, som krukväxt och i heminredning, enligt Anton Sundin.
– Förr var ormbunken en självklar rumsväxt som gärna placerades i vackra krukor i ett norrfönster eller på en piedestal en bit in i rummet. Fram till 1970-talet var den omåttligt populär, men sedan började den framstå som lite gammaldags – en mormorsväxt.
– Nu är intresset på väg tillbaka och den håller på att återta sin forna position som trendig rumsväxt. Dessutom klarar många av de sorter som finns i handeln i dag vårt inomhusklimat bättre än de gamla sorterna som ofta fick gulnade blad och blev allmänt skräpiga.
De vanligaste sorterna
Stensöta
Förekommer i hela landet. Växer gärna på klippor, i mossan på stenblock och nedfallna träd. Den är liten, cirka 20 centimeter hög, och grön året om vilken gör den populär att plantera i stenpartier. Stensötans rot är ätlig och har en smak som påminner om lakrits.
Träjon
Vanligaste ormbunken i den svenska naturen. Förekommer överallt utom i de nordligaste delarna av landet. Otroligt tålig och klarar torra och näringsfattiga växtplatser. Inom folkmedicinen sågs träjon som ett universalmedel mot allt från reumatism och åderbråck till ryggskott.
Örnbräken
Inte bara en av jordens vanligaste växter utan också en av de mer ökända för att sprida sig som ogräs. Finns i hela landet utom längst norrut och växer i täta bestånd på mager mark. Den har ett långt och kraftigt rotsystem vilket gör att den effektivt sprider sig över stora områden och är svår att utrota.
Källa: ”Ormbunkar” av Anton Sundin.
Ormbunkar i konsten, modet och litteraturen
• Ormbunkens form har inspirerat till många olika sorters hantverk och den är ett klassiskt motiv på tapeter, tyger, porslin och andra inredningsdetaljer.
• Järn har genom tiderna varit ett populärt material att avbilda ormbunkar i. Gjutjärnsbänken Fern and Blackberry är det mest kända exemplet.
• ”Ormbunken rister sin ringlade topp, slår upp sina gröna små vingar.” Så inleds Evers Taubes ”Vals på Ängön” i vissamlingen ”Ballader i Bohuslän” (1943).
•I sin dikt ”Ormbunkar” beskriver Hjalmar Gullberg växten som ”äldre än historien”.
• ”Kommentarer från en ormbunke” är titeln på Nobelpristagaren Joseph Brodskys samlade dikter 1962–1994.
Om författaren
Namn: Anton Sundin.
Ålder: 28 år.
Yrke: Trädgårdsmästare och författare. Medförfattare till ”Trädgårdsboken om jord”. Driver även ett företag med kursverksamhet och håller föreläsningar.
Bor: Skellefteå.
Aktuell: Med boken ”Ormbunkar” (Bokförlaget Langenskiöld).
Visste du att …
… det är av dess hälsobringade egenskaper som ormbunken har fått sitt namn? Träjon, som är en av de vanligaste vilda arterna, användes förr som botemedel mot binnikemask. Både mask och orm hette på fornsvenska ormber. Ordet bunke betyder knippa, bunt eller rugge, men också något som växer tätt och avskilt från omgivningen, precis som träjonet.
