Stora problem har avslöjats med skogsprojekt som klimatkompensation. Skog som skulle bevaras har skövlats, lokalbefolkning har fördrivits och flera företag som kallar sig klimatpositiva stöder projekt som ifrågasätts, rapporterar DN.
Att bevara och återställa regnskog är det i nuläget bästa sättet att fånga upp koldioxid ur atmosfären. Men 45 procent av de tropiska skogsrestaureringsprojekten för klimatkompensation har i stället blivit stora plantager med snabbväxande träd som minskar diversitet och lagrar mindre kol, enligt en ny studie publicerad i Nature.
Inom skogsprojekt i Uganda har lokalbefolkning fängslats, misshandlats och blivit av med marken de levt och odlat sin mat på. Och i Moçambique finns det brister i dokumentationen, uppföljningen och beräkningen av hur mycket koldioxid som binds av träden, enligt DN.
Kan inte garantera att träden inte dör
Tanken med skogsprojekt är att de ska kompensera utsläpp av fossilt, ”svart” kol med upptag av växande ”grönt” kol, som släpps ut när växter förmultnar, eller när virke ruttnar eller brinner upp.
Maria Johansson, brandekolog och forskare vid Stockholms universitet, är specialiserad på effekterna av kolinlagringsprojekt i Afrika.
– Man kan inte kompensera utsläpp av svart kol – från den långsamma, geologiska kolcykeln, med omloppstider på miljontals år – med grönt kol i träd och ekosystem, som ingår i den snabba kolcykeln. Vi kan inte garantera att träden inte dör av sjukdomar, eller brinner upp, eller att markanvändningen inte ändras, säger Maria Johansson till DN.
Långsiktig klimatnytta ifrågasatt
Till de företag som kallar sig klimatpositiva i Sverige hör Arla, God El, Max och Arvid Nordquist. De senare tre kompenserar genom projektet Trees for global benefit i Uganda, certifierat av Plan Vivo – ett projekt som ifrågasatts.
En granskning visade bland annat att flera bönder hade avverkat sina träd i förtid. Dessutom ifrågasattes den långsiktiga klimatnyttan. Bönderna förbinder sig att låta träden stå kvar i minst 25 år, då de anses vara mogna för avverkning. Men de får bara betalt under 10 år.
– Vid en ekonomisk kris eller sjukdom i familjen kan en bonde tvingas avverka skogen i förtid för att få snabba pengar. Därför kan man inte vara säker på att skogen kommer att stå kvar, säger forskaren Wim Carton till DN.
