Enligt FN och andra internationella organisationer är ett globalt skifte till en växtbaserad kost nödvändigt för att undvika klimatförändringarnas värsta konsekvenser.

En av invändningarna mot att minska eller helt sluta äta kött och mejeriprodukter är att vi i Sverige har marker med höga natur- och kulturvärden som behöver betas för att bevaras.

Modell som främjar naturvärden

Nu presenterar Annika Carlsson Kanyama, forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH en affärsmodell för att lösa dilemmat för dem som inte vill konsumera kött- och mejeriprodukter av klimat, hälso- eller etiska skäl, men ändå vill ta ansvar för de värdefulla betesmarkerna i Sverige. Denna modell, menar hon, främjar både natur- och kulturvärden samt glesbygdens ekonomi.

Idén går ut på att ekonomiskt stötta lantbrukare som låter får eller kor helt leva av bete på sommaren och ger dem skydd och mat under vinter. Djuren skulle inte slaktas utan leva sina liv tills de tar slut, precis som andra husdjur.

Carlsson Kanyama har gjort en kalkyl som utgår ifrån hur mycket naturbetesmark det finns i Sverige och vilken ersättning en lantbrukare skulle vilja ha för att tycka att en sådan verksamhet skulle vara intressant.

Den intervjuade lantbrukaren svarade att 5 000 kronor årligen är en bra ersättning för ett ”fadderfår”, vilket fördelat på 7-8 personer innebär en kostnad på cirka 650 kronor per person och år, för dem som vill uppfylla sin ”beteskvot”.

Faddern kan besöka fåren

”Jag, och säkert många fler, som vill bidra till en hållbar omställning, skulle gärna betala en lantbrukare den summan för att se till att värdefulla marker betas, trots att jag inte äter kött och mejeriprodukter”, skriver hon.

Hon menar vidare att de som är med och stöttar ett får skulle kunna besöka fåret och markerna där det betar, och på det sättet få nya insikter och djurhållning och naturvård.