Urtidsfisken havsnejonöga håller på att dö ut längs de svenska kusterna. Enligt en inventering i somras kan det finnas färre än 100 lekmogna fiskar kvar. ”Resultatet kom som en ren chock”, säger Mikael Svensson på Artdatabanken.
Ett havsnejonöga kan i fullvuxen form bli 60–90 centimeter – i undantagsfall upp till 120 centimeter – långt. Men den uråldriga fiskarten kan snart vara ett minne blott längs den svenska kusten.
När det svenska beståndet inventerades 2008 fanns det enligt en uppskattning mellan 1 200 och 2 500 individer av havsnejonöga. Enligt inventeringarna som gjordes i somras kan antalet könsmogna fiskar dock nu vara färre än 100.
– Vi har ju sett att det minskat, men det är bara att konstatera, vi har nog inte insett hur illa det var, säger Mikael Svensson, konsulent på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– Att den då är så fåtalig nu är chockartat.
Resultaten från sommarens inventeringar gör att länsstyrelserna i Halland, Västra Götaland och Skåne nu varnar för att fiskarten håller på att försvinna helt från svenskt vatten.
Problemet störningar i havsmiljön
Problemet, tror forskarna, är havsnejonögats komplexa livscykel. Det tar många år från larvstadiet i ett vattendrag till tiden som blodsugande parasit på fiskar och marina däggdjur i havet.
Bland annat tycks havsnejonögat ha svårt att hitta tillräckligt stora byten att parasitera på.
– Om vi tänker oss ett havsnejonöga som är en 70–80 centimeter långt och väger ett halvt till ett kilo. Den är ju inte nöjd med en 30 centimeters torsk. Den behöver ju stor fisk, säger Mikael Svensson.
– Jag tror att väldigt mycket ligger i störningarna i havsmiljön. Det kan vara så att havsnejonögonen inte ens klarar av att växa sig könsmogna.
Nationellt åtgärdsprogram
Länsstyrelserna har de senaste åren satt i gång en rad olika åtgärder i vattendrag där arten tidigare funnits. Havs- och vattenmyndigheten kommer under hösten dessutom att fastställa ett nationellt åtgärdsprogram.
Mikael Svensson hoppas att åtgärderna inte bara ska rädda havsnejonögat utan även kommer att gynna andra arter.
– Om havsnejonögat klarar sig är det väldigt mycket som fungerar. Det är ingen åtgärd som är unik just för havsnejonögat, utan vad man än väljer att göra medför fördelar för den samlade biologiska mångfalden.
Havsnejonöga
Havsnejonöga är en urtidsfisk som tillhör klassen rundmunnar. Fisken vandrar mellan sött och salt vatten och lever som parasit på andra fiskar och på marina däggdjur.
Havsnejonögat lever sina första fem–sju år som larv, nedgrävd i bottensedimentet i ett vattendrag. När det nått en längd av omkring 15 centimeter genomgår larven en omfattande förändring, både till det yttre och det inre.
Fisken vandrar därefter ut i havet och lever där som blodsugande parasit på fiskar och marina däggdjur.
Efter ett–tre år har havsnejonögat blivit mellan 60 och 90 centimeter långt, i undantagsfall uppemot 120 centimeter. De könsmogna fiskarna söker sig då upp i olika vattendrag för att fortplanta sig.
Situationen i svenska vatten, där havsnejonöga funnits främst utmed västkusten, Skåne och Blekinge, är dyster.
Så sent som 2015 hittades havsnejonöga i 20 vattendrag i Halland. Nu finns fisken bara kvar i två av dem. I Västra Götaland hittades bara tio havsnejonögon totalt i årets inventering, medan den i Skåne är extremt sällsynt eller redan har försvunnit helt. Sedan tidigare har havsnejonögat försvunnit från Blekingekusten.
Källa: Länsstyrelserna i Halland, Västra Götaland och Skåne.
