EU-toppmötets första dag i Bryssel överskuggades helt av brexit. EU-ledarna gav klartecken till överenskommelsen som reglerar hur Storbritannien ska lämna EU.

Men brexit har även betydelse för dagens stora fråga – EU:s rambudget för 2021–2027. För när Storbritannien försvinner lämnar landet ett hål efter sig i budgeten. De mest restriktiva länderna, som Sverige, tycker att unionen måste rätta mun efter matsäck och hålla igen. Andra anser att EU har stora uppgifter framför sig och att medlemsländerna då måste betala mer.

Dyrare svensk EU-avgift

EU-kommissionen har lagt ett förslag som motsvarar 1,11 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). Det skulle innebära att den svenska EU-avgiften ökar med 15–17 miljarder kronor per år, vilket den svenska regeringen tycker är oacceptabelt.

Finland, som är EU-ordförande under hösten, har inför toppmötet lagt ett kompromissförslag som landar på mellan 1,03 och 1,08 procent av BNI. Även det en för hög nivå, ansåg Stefan Löfven i riksdagens EU-nämnd häromdagen.

Sverige, tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike, anser att budgeten ska ligga kvar på 1,0 procent av BNI, som den gjort under den nuvarande sjuåriga budgetperioden.

Men en rad länder tycker annorlunda, och inte minst EU-parlamentet vill att budgeten ska få mer muskler.

För mycket jordbruk

Den svenska regeringen anser också att inriktningen på budgeten är fel. Allt för mycket pengar går till jordbruk och regionalstöd, enligt svenskt tycke.

EU-kommissionen vill även rensa upp i de rabatter som bland andra Sverige får på EU-avgiften, som en kompensation för att det inte kommer tillbaka så mycket EU-stöd som till andra länder. Borttagna rabatter kan få stora konsekvenser för den slutliga svenska EU-notan.

På dagens toppmöte i Bryssel kommer inga budgetbeslut att fattas, det väntas först i början av nästa år. Men det blir ett första tillfälle för EU-ledarna att markera sina positioner.