Fiberutbyggnaden på landsbygden har tagit fart igen. Enligt en ny rapport har nu mer än hälften av hushållen på landet tillgång till fiber, och börjar därmed komma ikapp städerna. Men åsikterna om fiberns betydelse går isär bland landsbygdsbor.
– Här ska det bli fiber, är tanken. Det skulle ha varit klart september 2016, säger Gunilla Larsson i byn Esarp utanför Staffanstorp och pekar ner i ett stort grushål längs med landsvägen.
Kablar och fiberband sticker upp ur jorden. Nu väntar alla på anslutningen.
Billigare tv
Frågan om fiber har drivits i flera år i den skånska byn. Till slut tog ett bolag över uppgiften och nu är grävningarna i gång. Enligt det senaste beskedet ska fibern in i Gunilla Larssons hus redan i slutet av oktober.
Hon skakar lätt på huvudet.
– Jag tror nog mest på det här när jag ser det.
Drygt tre mil därifrån, utanför Sjöbo – som också är en av de kommuner som är absolut sämst på fiber enligt Post- och telestyrelsen (PTS) – skakar även lantbrukare Bo Mårtensson lätt på huvudet.
Växtodlingen, elproduktionen med solceller och allt övriga företagande som pågår på hans Brandstad Gård är inte beroende av fiber i marken. Här sköts allt med hjälp av trådlös uppkoppling via mast – utan problem.
– Den enda anledning till att jag vill ha fiber är för att kunna titta på tv lite billigare än jag gör i dag, säger han och fortsätter:
– Man pratar mycket om att ”har inte landsbygden fiber kan den inte utvecklas”. Men vi har ju utvecklats ganska bra ändå – utan fibernätet.
Handlar om ekonomi
Åsikterna om fiber må gå isär, men enligt Internetstiftelsens nya rapport ” Svenskarna och internet 2019” ser det ut som att fiberutbyggnaden på landsbygden återigen tar fart. Förra året hade 43 procent av de tillfrågade hushållen tillgång till fiber. I år är siffran 55 procent. Även i städerna går fiberutbyggnaden fram, och ligger nu på 58 procent, enligt rapporten.
Klyftan mellan stad och land börjar minska – men fiberutbyggnad tar på sina håll ändå tid. Orsaken? Det handlar om ekonomi, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.
– Det är enklare och billigare att ansluta fiber till fastigheter i staden, säger han och fortsätter:
– Är man långt bort från närmaste knutpunkt så blir det mer att gräva och längre avstånd.
”Då är det ju helt kört”
Dessutom kan det ofta bli krångligt på landsbygden – olika kommuner, län och tätorter har olika regler för hur man kan gräva, och det krävs ofta tillstånd av markägare, tillägger Jonasson.
TT: Men måste man verkligen ha fiber?
– Det finns inget fullgott alternativt. ADSL läggs ner i snabb takt och mobilt bredband har inte samma täckning. Du kommer inte att ha samma kapacitet om det är många hushåll som delar.
Gunilla Larsson känner igen dilemmat. I Esarp bor en del barn, som ofta får skoluppgifter att lösa via nätet. Hopplöst om man är uppkopplad via de gamla telekablarna, påpekar hon.
– Ja, det tar lång tid när man sitter med något så långsamt som ADSL. Och så kanske man har ett syskon som sitter och spelar spel samtidigt – då är det ju helt kört.
Att fibern blir allt viktigare är Gunilla Larsson övertygad om.
– Det tror jag den blir. Vi är ju också moderna människor som vill följa med. Streama en film … det har vårt gamla nät varit för dåligt för.
Vad är fiber?
Det finns olika typer av bredbandsuppkopplingar för att få tillgång till internet. En av typerna är fiber.
Optiska fiberkablar dras i dag – bland annat – till villor, ofta i samband med andra installationsarbeten. Det är en anslutningsform som anses framtidssäker eftersom den möjliggör hög överföringskapacitet.
Till skillnad från exempelvis ADSL kräver fiberanslutningar att ny infrastruktur byggs, eftersom fiberkablar måste dras.
Andra typer av bredbandsuppkopplingar är via kabel-tv, Lan (Local area network), mobilt bredband, WLan (Wireless local area network) och XDSL (Digital Subscriber Line). Exempel på XDSL är ADSL, SDSL och VDSL.
Källa: Post- och telestyrelsen
Fiberutbyggnad i Sverige
77 procent av hushållen och 73 procent av arbetsplatserna hade tillgång till fiberkabel under 2018. Det är en ökning med nästan 5 procentenheter för hushållen och drygt 6 procentenheter för arbetsplatserna jämfört med 2017.
Snabbast är ökningen i Hallands län, följt av Blekinge och Jönköpings län.
61 procent av enfamiljshusen är fiberanslutna, jämfört med cirka 53 procent under 2017.
Post- och telestyrelsen bedömer att cirka 87-90 procent av alla hushåll och företag kommer att ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år nästa år. Det är betydligt färre jämfört med den bedömningen som gjordes för ett år sedan (91-94 procent).
Utanför tätort och småort var hushållens tillgång till fiber 40,6 procent i oktober 2018 (jämfört med 31 procent år 2017).
Tillgången till fiber är alltjämt högre i områden i tätort eller småort, men tillgången ökar mer i områden utanför tätort och småort.
Källa: Post- och telestyrelsen
Om rapporten
Rapporten ”Svenskarna och internet” bygger på 3 000 intervjuer, baserat på ett slumpvist urval av befolkningen från 11 år och uppåt.
Frågan rörande anslutning fiberutbyggnad i stad och på landsbygd har 2700 personer i åldern 16 år och uppåt fått svara på.
Förra årets ”Svenskarna och internet” fastslog då att 43 procent av hushållen på landsbygd hade tillgång till fiber medan 55 procent i år anger att de har det.
Även i städerna har det enligt rapporten ökat, från 53 procent till 58 procent, det senaste året.
För att alla ska ha tillgång till digitala tjänster, oavsett var i landet man bor, införde regeringen den 1 mars år 2018 den statliga internetgarantin.
Den innebär att regeringen ger ett stöd till privatpersoner som ska ge dem telefoni och internet på minst 10Mbit/s.
Källa: ”Svenskarna och internet”, Internetstiftelsen
