– Det finns flera studier som visar att man känner sig upplyft och på bättre humör efter en körrepetition, säger Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet.

Han tar emot i hemmet. En sekelskiftesvåning med högt i tak och inbjudande färger från konsten på väggarna och böckerna i bokhyllorna. Vi slår oss ned vid matbordet. Och jodå, han både sjunger i kör och spelar violin, ofta i kvartetter. Kammarmusik är hans melodi.

För några år sedan initierade han en körstudie. Deltagarna hade magproblem som IBS. Alla som ville sjunga slumpades i två grupper. Under ett år sjöng ena gänget en gång i veckan, medan resterande hälften i stället hade föreläsningar om magen, kost och livsstil.

– De i körgruppen utvecklade lite mindre smärtor, den andra gruppen snarast lite mer, säger Töres Theorell.

I studien analyserade man även deltagarnas halter av proteinet fibrinogen som påverkar blodkoagulationen och immunsystemet. Där fanns en klar olikhet mellan grupperna – till vokalisternas fördel. En amerikansk studie på äldre personer på vårdhem pekade mot resultat i samma riktning: Tar man ton mår man bättre.

Birkakören

En regnig och blåsig oktoberkväll mitt i veckan repeterar runt 30 personer med Birkakören, som hör hemma i Stockholm. Körledaren Jarosław Kaliski inleder repetitionen med övningar i andning och hållning. Det kallas för uppsjungning, gruppen övergår till att framföra konsonantljud och sedan även skrattsång.

I takt med att tonerna blir högre och starkare är det lätt att smittas av de röstvågor som fyller lokalen.

– På timmermansgården i stockholm träffas sångarna i Birkakören

Inom forskningen kan den här må bra-känsla översättas till det som kallas endorfiner inom biokemin, det vill säga kroppens belöningssystem när vi bland annat skrattar eller gråter, har sex eller tränar.

I sammanhanget är hormonet oxytocin viktigt. Det lindrar starka förnimmelser som smärta och ångest. Kroppen lugnas, oron sjunker.

– Barnmorskor har förstått att musik vid förlossning kan vara intressant, säger Töres Theorell och fortsätter:

– Jag har själv fyra barn och det har spelats musik vid alla de förlossningarna, även om de två sista gick väldigt fort.

Andningen

Att ge liv och ta ton har en gemensam, central faktor: andningen. När man lär sig sjunga kommer man också underfund med sambandet mellan hjärta och andning.

– Om man använder sig av bukandningen, gör djupa andetag och andas långsamt, får man en aktivering av motsystemet mot stress, det parasympatiska systemet. Man lär sig att använda det även när man inte sjunger och blir medveten om sin andning, säger Töres Theorell.

På Timmermansgården pågår instudering av ”Abschied vom Walde”, ett stycke av 1800-talsmusikern Felix Mendelssohn. Kören framför de första stroferna och avbryts vänligt men bestämt av Jarosław Kaliski vid elpianot.

– Det är bra men det var lite blygt, säger han.

Sedan får sopraner, altar, tenorer och basar var för sig en genomgång av Jaroslaw hur de ska betona texten.

– Det är en lagsport – alla måste vara med, annars blir det ingen kör, säger Kaija Tammelin.

Hon påpekar att hon kan vara hur trött som helst och inte orka ta sig till repetitionen efter jobbet. Ändå gör hon det. För sin egens skull och för de andras.

Lagbygget väcker associationer till andra slags körer, till exempel på fotbollsläktaren. Där är sången en central del av supporterkulturen, vars månghövdade röst lyfter fram favoritlaget och samtidigt svetsar samman gruppen.

–Det är det som är kärnan, säger Töres Theorell och fortsätter:

– All kultur till sitt väsen är social. Jag tror att kulturen har uppstått i det primitiva samhället på grund av att det var viktigt att skapa stark gemenskap.

Sidoeffekter

Körsång ger en rad spinoffeffekter, menar Töres Theorell, särskilt för de som kommit upp i åren. De blir motiverade att sköta sin hälsa, varken dricka eller röka – annars blir det svårt att delta. Sjungandet innebär också muskelträning. För bröstmuskulaturen och den stora mellangärdesmuskeln, diafragman.

– Det ger ungefär samma effekter som fysisk träning, säger Töres.

En ytterligare följd av körsång är de starka estetiska upplevelserna.
När man kommunicerar med musik så går impulserna i hjärnan in på ett annat sätt än om man bara samtalar.

För ordlösa upplevelser som körsång sker en kortslutningseffekt och impulser från talamus mitt i hjärnan kopplas till emotionshjärnan.

De impulserna, förklarar Töres, är så mycket snabbare än de till hjärnbarken – som till exempel analyserar vilket musikstycke man framför och om tonen är rätt. Man kan prata om att reptilhjärnan överraskar förnuftet, vilket kan leda till att man faktiskt börjar omvärdera sitt liv.

Det är många komponenter som samspelar och Töres får ofta frågan ”Men kan man inte lika gärna göra något annat?”.

– Jo, det går att uppnå de här effekterna på andra vis men kombinationen av estetik, fysisk träning, effekt på regenerativa hormoner är unik för körsång, säger Töres Theorell.

Birkakören har övergått till att repetera ”An den Sonnenschein”. En hyllning till solskenet och kärleken, naturen och skönheten. Mer än så krävs inte för att hela gruppen ska dra på smilbanden.