Namugongo är en frodig och grön plats i centrala Uganda där färggranna fåglar och skränande apor huserar i de höga träden. Men här utspelades också en mycket tragisk händelse den 3 juni 1886 då 22 ugandiska kristna konvertiteter offentligt avrättades på order av kung Mwanga, som ett sätt att motverka den kolonialmakt som kristendomen associerades med.

På 60-talet helgonförklarades konvertiterna och i dag betraktas de som martyrer i Uganda. Varje år i början av juni firas därför martyrerna vid en veckolång festival då många tusentals människor från hela landet kommer till Namugongo.

Men besökarna lämnar också tonvis med sopor efter sig, i form av plastflaskor, matrester och avfall. Ofta dumpas skräpet i de öppna kanalerna och sedan ser regnet till att skräpet spolas vidare till St Kizitos skolgård, som ligger i byns utkant.

Briketter av avfall

Med tiden har dock eleverna på skolan kommit på metoder för att ta hand om avfallet och göra något bra av problemet. Slammet används för att täta skolans tegelbyggnader, och av plast och flaskor tillverkar de konstverk och andra produkter som de sedan säljer.

Det biologiska avfallet förvandlas till ekologisk gödsel som används på skolans egna odlingar, där eleverna lär sig att odla bland annat svamp, lök och kål.

Joseph Kakande är skolans idrottsprefekt och njuter nästan lika mycket av att se grönsaker växa som han gör av  basket.

– Jag lärde mig att odla lök och svamp i skolan och sedan började jag göra detsamma hemma. Det började i liten skala men nu får jag så mycket att jag till och med kan förse ett  hotell med grönsaker. Jag finansierade hälften av skolavgifterna för min sista termin med vinsten därifrån, säger han

Skolan tillverkar också briketter av avfallet som sedan används i skolans kök.

– Vi rengör de smutsiga sugrören och tillverkar sedan korgar, väskor, plånböcker och mattor av dem. Sen säljer vi det till anhöriga och besökare, berättar eleven Patricia Nakibuule.

– Och som bränsle använder vi briketter som är tillverkade av biologiskt avfall, eftersom det bidrar till att minska avskogningen, säger hon vidare.
Av det skälet behövs man inte hugga ner några träd för att förse skolan med ved.

Skolans elever får även lära sig hur tvål och ljus tillverkas, samt hur man tar hand om boskap på rätt sätt och bedriver effektiva odlingar.

– Jag föder upp kycklingar och odlar tomater hemma, så mina föräldrar har inte lika höga matkostnader längre, berättar eleven Christine Nandujja.

Sprider kunskapen världen runt

En av dem som undervisar eleverna är Brian Galabuzi, som arbetar för ett företag som jobbar med grön energi. Han är med och utformar skolans satsningar på sophantering och använder sig av de lösningar man kommer fram till i sina egna projekt.

– När jag besökte skolan för första gången för några år sedan var jag en ung universitetsstudent med galna idéer, men eleverna var med på tåget direkt. De kommer från landsbygdsmiljöer och såg en möjlighet att utveckla sina egna kunskaper. Och jag har fått massor tillbaka, berättar Brian Galabuzi.

I dag reser han runt i världen för att visa vilka metoder som kan användas för att förvandla sopor till ren energi.

Ingenjören Rhoda Nassanga är ingenjör och utbildar regelbundet eleverna i hur man sparar på vatten.

– Mitt mål är att förmedla kunskap medan de fortfarande är i skolan och lära dem mer om hållbar utveckling, säger hon.

Det St Kizito-skolans elever har lärt sig har även börjat spridas till andra som bor i Namugongo. Och allt fler har börjat tillverka föremål som går att sälja av återanvända avfallsprodukter. Dessutom har miljömedvetandet ökat bland befolkningen i stort, och allt fler ekologiska företag och miljösatsningar har lanserats på orten.