Peebles tilldelas priset ”för bidrag till vår förståelse av universums utveckling och jordens plats i universum” och Mayor och Queloz får priset för upptäckten av exoplaneten i stjärnbilden Pegasus, enligt Kungliga vetenskapsakademien.

Peebles idéer om fysikalisk kosmologi ”befruktade hela forskningsfältet” och hans teoretiska ramverk ligger till grund för den bild vi i dag har om universum, skriver akademien i sin motivering. Hans forskning har lagt grunden till att kosmologin omvandlats, från spekulationer om världsalltet, till vetenskap.

Michel Mayor och Didier Queloz kunde 1995 berätta om sin upptäckt av den allra första planeten utanför vårt solsystem, en exoplanet, i bana kring en solliknande stjärna i Vintergatan. De kunde observera planeten som fick namnet 51 Pegasi b med hjälp av specialbyggda instrument vid observatoriet Haute-Provence i södra Frankrike.

”Revolution inom astronomin”

Upptäckten inledde en ”revolution inom astronomin”, enligt vetenskapsakademien. Sedan dess har över 4 000 exoplaneter hittats i Vintergatan.

”Flera nya projekt för att hitta exoplaneter är nu på gång och så småningom får vi kanske svar på den allt överskuggande frågan – finns det liv någonstans därute?” skriver Kungliga vetenskapsakademien.

James Peebles, som var med på telefon vid presskonferensen, fick frågan om han har något råd till unga som vill ägna sig åt forskning.

– De borde gå in i det för kärleken till vetenskapen, priserna är lockande men det ska inte vara en del av planen. Du borde gå in i din vetenskap av intresse, säger James Peebles.

Fram till och med 2018 har 210 personer tilldelats priset och bland dem har endast tre varit kvinnor. Förra året prisades Donna Strickland, som var den första kvinnan att få fysikpriset på 55 år.