Malin Bergendal skriver i veckans ”En syl i vädret” om ursprunget till namnen Göteborg och Göta älv. Älvens namn kom först, så mycket vet forskarna, men varifrån kom det? Och vad är kopplingen till Gotland?
Staden Göteborgs namn skrevs för första gången 1619, för snart 400 år sedan. Nej, antagligen hade man skrivit namnet tidigare än så, men det är den äldsta text man känner till där det fanns med. Staden är uppkallad efter Göta älv, och så har man lagt till -borg, för det var modernt på den tiden.
Men varför heter älven så? Det vet man inte riktigt, men den kan vara uppkallad efter folkslaget götar, som levde i det vi nu kallar Götaland innan Sverige blev Sverige och de slutade tänka på sig själva som götar.
I äldre historia ansåg man att järnålderns götar hade ett gemensamt ursprung med goterna som levde i stora delar av Europa. Nationalistiska historiker ville gärna tänka sig att goterna kom från just Götaland, eller kanske från Gotland.
Goternas namn verkar hänga samman med både götar och gutar, men om de verkligen har ett gemensamt ursprung är det ingen som vet. I varje fall liknar götamålen inte gutniska, den gamla gotländskan, som av vissa språkforskare betecknas som ett eget språk. Den härstammar inte som andra svenska dialekter från fornsvenskan utan från forngutniskan, som talades på Gotland ungefär från 900-talet till 1500-talet.
Forngutniskan liknar däremot de gotiska språken. Fortfarande på 1500-talet var den nästan opåverkad av lågtyskan, som redan 400 år tidigare hade börjat påverka de andra skandinaviska språken. Trots att även gotlänningarna handlade mycket med tyskarna.
Götamålen, bland annat de språkformer som senare skulle börja smälta samman till göteborgska, var starkt påverkade av lågtyskan. Bland annat hade man ofta -e i ändelser där sveamålen, som talades i Svealand, hade -a.
Vi kanske aldrig får veta hur det kommer sig att götar, gutar och goter hette nästan likadant men hade så olika språk. Men språkforskarna tror i alla fall att namnen inte bara låter lika utan också har samma ursprung.
Göta älv hade fått sitt namn redan på 1000-talet. Den tyske historikern Adam av Bremen skrev om älven både som Albis – en latinisering av det germanska ordet för älv – och som Gothelba, en latinisering av fornvästnordiska Gautelfr.
Det finns olika tolkningar av älvens namn. Den ena är som sagt att det betyder götarnas älv, vilket inte är till mycket hjälp om götarna fick sitt namn efter älven. Men en annan teori är att det kommer av ett ord för utgjutning, utflöde och utlopp och just syftade på flodens utlopp i Vänern. Enligt Svensk etymologisk ordbok har språkforskare också tänkt sig att det var sädesvätska som utgöts och att götarnas namn betydde männen. Möjligen säger det mer om tiden då tolkningarna gjordes – min upplaga av Svensk etymologisk ordbok kom ut 1937 och tolkningarna är äldre än så – än om götarna.
Vad de forntida götarna egentligen utgöt kan vi inte utgjuta oss om. Men att de alla var män kan vi utesluta.