I boken Scener ur hjärtat av Malena Ernman och Svante Thunberg för Greta Thunberg ett resonemang om att feminismen, antirasismen, djurrättsrörelsen och andra sociala rörelser står utanför varsin dörr och vill in men det är klimatrörelsen som har en nyckel som passar till alla dörrarna. Rörelserna ser inte den lösning som klimatfrågan kan erbjuda för alla.

Djurfabrikerna är en stor del av orsaken till klimatkrisen. De vilda djur som trängs undan i krympande livsmiljöer eller som drabbas av bränder i Amazonas är alla offer för köttproduktionen. Regnskogsskövling sker för att skapa betesmarker och för att tillgodose bland annat den europeiska köttindustrin med sojafoder till alla de djur som föds upp inomhus under industriliknande former.

När extrema väderfenomen drar fram längs USA:s kust lämnas miljontals djur till en grym död. Journalister som rest till drabbade områden har mötts av kycklingar och grisar som drunknat i fullpackade industrilokaler. För familjedjur kan det finnas evakueringsplaner men inte för de miljoner djur som föds upp för kött.

Djuren i fabrikerna utgör en stor del av klimatkrisens oskyldiga offer tillsammans med de redan mest utsatta människorna. I en amerikansk studie publicerad i Human Rights Quarterly undersökte forskarna om det finns en koppling mellan mänskliga rättigheter och djurs rättigheter. De hittade en starkt samband mellan stöd för flyktingar, socialt utsatta människor, hbtq-frågor, antirasism och djurs rättigheter såväl på individnivå som på delstatsnivå i USA. 

De personer, oavsett politisk ideologi, som stöttade till exempel ökad välfärd för sjuka visade 80 procents större sannolikhet att också vara positiva till djurrättigheter. Även på delstatsnivå såg forskarna att det fanns ett samband mellan delstater med större skydd för olika grupper av människor och starkare djurskydd.

Studien tyder på att vår inställning till djurrättigheter hör samman med vår syn på mänskliga rättigheter. Forskarna konstaterar att den utvidgning som skett av de grupper som omfattas av rättigheter har varit den stora trenden. Begreppet kan fortsätta att vidgas. Studien talar för djurrätt som en grundläggande rättighetsfråga, oberoende av politisk ideologi.

Det betyder att djurrättsfrågan måste sluta ses som en livsstilsfråga där ansvaret läggs på konsumenter. Hur djuren har det ska inte avgöras av individuella val. Istället behöver vi politiskt riktad aktivism som ställer politiska krav om djurs rättigheter. Vi behöver också se hur djurrättsfrågan hör ihop med mänskliga rättigheter och klimaträttvisa. Klimatfrågan kan mycket väl vara den fråga som har nyckeln till allas rättigheter, men då måste djur sluta ses som resurser för människan.