Rapporterna om hur mycket av Stora barriärrevet som har drabbats av klimatförändringarna varierar, men minst hälften av korallerna i undersökta områden beräknas ha blekts och delvis eller helt dött.

Koralldöden beror delvis på stigande havstemperaturer, men också på jordbruket som släpper ut stora mängder fosfor i havet, vilket i sin tur orsakar algblomningar som täcker korallerna.

På Australian Institute of Marine Science, AIMS i den norra delen av Queensland, tittar forskare nu närmare på hur så kallade superkoraller, som klarar högre vattentemperaturer, kan spridas över stora ytor.

På AIMS korsbefruktas runt 25 stammar av koraller med samma eller olika arter – från revets norra varmare vatten – med koraller från revets kallare centrala och södra delar. Det sker i en havssimulator: som är världens mest avancerade forskningsakvarium, enligt Tidningen Extrakt.

Vinäger mot törnekronor

Metoden kallas assisterat genflöde och är fortfarande i sin linda, men visar redan att koraller med minst en förälder från revets norra varmare delar överlever i de kallare centrala delarna.

För att superkorallerna ska ha effekt på Stora barriärrevet – som är lika långt som Sverige – krävs emellertid att korallerna sprids över stora områden redan på larvstadiet.

AIMS undersöker även hur man kan minska antalet törnekronor – en korallätande sjöstjärna som har exploderat i antal på vissa delar av revet.

Hittills har dykare injicerat törnekronor med vinäger – ett vapen som dödar sjöstjärnorna. 

Nu arbetar forskare på AIMS med hur en naturlig fiende till törnekronan – den sällsynta jättesnigeln Giant Triton – ska kunna placeras ut och föröka sig i områden som den har försvunnit från.