Valfriheten blir lite mindre för patienterna, den nationella styrningen av primärvården skärps och nätläkarbolagen får byta affärsidé. Det kan bli följden om regeringen tar fasta på förslagen i utredningen för en mer jämlik vård.
Patienter ska lista sig för en vårdcentral och besöksavgiften vara hundra kronor i hela landet.
– Jag hoppas att man ska få ett system som ger en större trygghet och kontinuitet i vården, ett system som gör att man vet vart man ska vända sig i alla lägen och där man vet att man får ett snabbt och bra omhändertagande. Antingen fysiskt eller digitalt, säger regeringens särskilde utredare Göran Stiernstedt.
Han lämnar nu över utredningen med det lite krångliga namnet Digifysiskt vårdval till socialminister Lena Hallengren (S).
Valfriheten, eller det så kallade vårdvalet, i primärvården för medborgarna infördes 2010. Medborgarna fick välja fritt mellan vårdcentraler, som fick sätta igång var de vill om de uppfyllde de krav som landstinget ställde.
Analysen var dålig
Men analysen bakom reformen var dålig, enligt utredningen. Både när det gäller uppfattning om vad patienterna ville välja och hur det skulle påverka vården, inte minst i glesbygd där det är mindre lönsamt eller olönsamt att etablera sig. Vården blev inte mer jämlik eller inriktad på att hjälpa dem med störst behov, snarare mer styrd av vilka som kan efterfråga vård.
– Det fanns ett starkt intresse och det var bråttom. Och det fanns en övertro på att konkurrens med kvalitet skulle fixa det hela och att det skulle bli så attraktivt att en massa läkare skulle söka sig till primärvården och råda bot på bristen, säger Göran Stiernstedt.
Utredningen vill snäva in det den kallar obegränsade valfriheten för medborgare i vårdvalet. Alla ska, enligt lagförslaget, lista sig på en vårdcentral. Byte, eller omval, får ske högst två gånger per år.
Det blir inte möjligt att, som i dag, ringa till ett av de snabbt växande nätläkarbolagen utan att vara listad hos dem eller att de är etablerade i den region där patienten finns. Ersättningssystemet ändras också, bland annat för så kallad utomlänsvård, och vårdcentraler ska ha både en vårdcentral och möjlighet till digital kontakt.
Styra om val
– Vi styr om valfriheten och vill försöka vrida om det till ett system så att man på förhand väljer vårdcentral snarare än från fall till fall, säger Stiernstedt.
Han framhåller att det gynnar kontinuiteten och patientsäkerheten i vården med mer fasta kontakter.
Den som listar sig ska få en fast läkarkontakt eller namngiven kontakt på vårdcentralen. Om vårdcentralen vet hur många patienter den har och ersättningen blir mer fast och betalas utifrån antal listade antas planeringen bli lättare.
Den som ändå söker vård någon annanstans får betala en högre avgift än den normala avgiften för listade patienter på hundra kronor.
Hårdare krav
Landstingen ska ställa hårdare krav på vårdcentraler och andra utförare att vara mer tillgängliga för kontakt och besök, när det blir mer förutsägbart att veta hur många patienter de har. I det ingår också att det måste bli lättare att ta kontakt per epost, sms, telefon eller hemsida.
TT: Fast läkarkontakt, det låter ju bra. Men finns resurserna till det?
– Nej, inte fullt ut, säger Göran Stiernstedt men tillägger att den fasta kontakten mycket väl kan vara en sjuksköterska eller ett vårdteam på den valda vårdcentralen.
Ett grundläggande problem är att primärvården är underdimensionerad och lider brist på resurser, enligt utredningen. Samtidigt som kraven och bristerna ökar har dess andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna i landstingen/regionerna minskat. Det är ohållbart.
Mer pengar krävs
Utredningen anser att staten och landstingen gemensamt måste skjuta till minst 5 miljarder kronor per år till primärvården.
TT: Finns den politiska viljan och pengarna till det?
– Under mina 40-50 år i vården så har jag aldrig upplevt att viljan att göra något har varit så stor som nu. Men frågan är om förmågan finns, säger Göran Stiernstedt och noterar att ingen vet exakt hur lösningen ser ut.
Och svårigheterna att få till en tillgänglig vård och fler vårdcentraler i glesbygd? Utredningen föreslår att landstingen ska ändra i ersättningssystemen för att underlätta fler etableringar samt utveckla den digitala vården. Men också ytterligare utredningar.
– Det är omöjligt att lösa problemet separat för vården, det är en del av ett större samhällsproblem. Om all annan service dras in på en ort kan man inte vänta sig annat än att vården påverkas, säger Göran Stiernstedt.
Förslagen
Medborgarna ska, enligt lagförslaget, lista sig/välja en vårdcentral på förhand. Det förekommer även nu, men är inget krav.
Den som inte vill välja får en tilldelad vårdgivare som ligger nära.
Vid listningen ska den enskilde få en namngiven läkar- eller vårdkontakt i ett vårdteam.
Patientavgiften ska vara lika i hela landet, enligt förslaget hundra kronor.
Den som går till en annan vårdcentral än den valda ska betala en högre avgift.
Listningen ska göra att vårdcentralerna vet hur många patienter de har. Det ska underlätta planering, kontinuitet och säkerhet i vården.
Medborgarna ska kunna jämföra vårdcentraler via till exempel en sida på nätet där väntetider, antal listade och möjligheter till fasta kontakter framgår.
Ersättningssystemen ska ändras så att patienter med större behov ger mer i ersättning, även etablering på platser där kostnaderna blir högre.
Landstingen/regionerna ska kräva av dem som driver vårdcentraler att de både ska ha besöksmottagningar och digital vårdkontakt.
Nätläkarbolagens verksamhet begränsas. Nu kan de ta emot besök via telefon eller nätet från hela landet om de har ett avtal som underleverantör till en vårdcentral i ett enda landsting. Enligt förslaget kan de vara tvungna att etablera sig i samtliga landsting för att fortsätta med det och måste då också ha en fysisk mottagning på varje ställe. Patienter måste också lista sig hos dem.
Källa: Utredningen Digifysiskt vårdval
