Aktivisten Greta Thunbergs vrede fick FN:s klimattoppmöte att stanna upp.
Några timmar senare lovade statsminister Stefan Löfven (S) att agera för nästa generation.
– Vi kan bli generationen som löser klimatkrisens utmaningar, sade han.
Löfvens recept lyder främst omställning av tunga industrier, som står för 30 procent av de globala utsläppen, till hållbarhet.
Han använde sina minuter i talarstolen till att berätta om det svenska profilprojektet Hybrit, som syftar till att ställa om den energikrävande stålbranschen till fossilfritt, och lanserade en global ledarskapsgrupp som han hoppas ska få fart på liknande projekt.
– Övergången från grått till grönt i dessa sektorer är en nyckel i kampen mot klimatförändringarna, slog Löfven fast.
Han berättade också att Sverige dubblar sitt bidrag till FN:s gröna klimatfond till 8 miljarder kronor under perioden 2020-2023
I vredesmod
Löfvens åhörare hade dock sannolikt fortfarande Greta Thunbergs ord ringandes i öronen. Hon var en av mötets allra första talare.
– Hur vågar ni komma hit och säga att ni gör tillräckligt när vetenskapen visar att det inte är sant, frågade hon världsledarna med ansiktet förvridet i vredesmod.
Från sin stol på podiet underströk Thunberg att forskningen varit kristallklar i 30 år.
–Folk lider, folk dör, hela ekosystem kollapsar. Vi är i början av massutrotning. Och allt ni talar om är pengar och sagor om evig ekonomisk tillväxt. Hur vågar ni?
Orden for som pilar genom generalförsamlingen, där det ömsom var tyst, ömsom utbröt spontana applåder.
Anmäler svek
En uppenbart upprörd Thunberg påpekade att den unga generationen nu håller ögonen på makthavarna och sade att det som sker är helt fel – att hon inte borde sitta i FN utan vara i skolan, hemma i Sverige.
– Och ändå kommer ni till oss unga och söker hopp. Hur vågar ni? Ni har stulit mina drömmar och min barndom med era tomma ord, sade hon.
– Ni sviker oss och om ni gör det igen kommer vi aldrig att förlåta er. Just här, just nu drar vi gränsen.
Kort efter uppläxningen lämnade Thunberg och 15 andra unga från sammanlagt tolv länder in en slags anmälan av detta svek till FN. I den hävdar de, med hänvisning till barnkonventionen, att fem länder – Tyskland, Frankrike, Brasilien, Argentina och Turkiet – har kränkt deras mänskliga rättigheter genom att inte agera tillräckligt mot klimatförändringarna. Länderna har valts eftersom de är stora förorenare och samtidigt har åtagit sig att följa barnrättskonventionen, enligt den juristfirma som hanterar barnens anmälan.
”Oerhörd inspiratör”
Inför mötet sade Stefan Löfven att den globala ungdomsrörelsens klimatprotester världen över är ett bra stöd för att nu få beslutsfattare att agera.
– Greta Thunberg är en oerhörd inspiratör. Hon utstrålar sådan styrka och hon samlar en hel ungdomsgeneration i den här frågan. Det är precis det som behövs.
Under klimattoppmötet talade ledare som Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Indiens premiärminister Narendra Modi, den franske presidenten Emmanuel Macron och Pakistans premiärminister Imran Khan. Många lanserade initiativ, andra avgav egna klimatlöften.
Men flera länder lyste med sin frånvaro. Brasilien och Saudiarabien, som kritiserat det globala Parisavtalet om klimatet, fick inte framträda. Inte heller USA, vars president Donald Trump 2017 meddelade att landet lämnar överenskommelsen. Detta enligt beslut från generalsekreterare António Guterres, som sagt att länder som exempelvis är alltför ovilliga att lämna kolsektorn helt enkelt inte fick tala på den haussade klimatträffen.
– Det är ett svar på känslan att omställningen går alldeles för långsamt. Mötet har en koppling till helgens ungdomstoppmöte, FN och världssamfundet måste svara upp på människors oro, konstaterar FN-ambassadör Olof Skoog för TT.
Klimatförändringarna och Parisavtalet
FN:s klimatpanel har slagit fast att den globala uppvärmning som påvisats de senaste decennierna beror på människans utsläpp av så kallade växthusgaser.
2015, vid ett toppmöte i Paris, slöts ett globalt klimatavtal för att stävja detta.
Det slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska. Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med miljardbelopp årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från 2020.
Sedan tillräckligt många länder ratificerat Parisavtalet trädde det i kraft den 4 november 2016. Året därpå, den 1 juni 2017, beslutade USA att dra sig ur. President Donald Trump hade då flera gånger ifrågasatt klimatförändringarna och bland annat twittrat att växthuseffekten är ”en bluff”.
Det är välkänt att Kina står för de absolut sett största utsläppen av klimatpåverkande koldioxid, med USA på andra plats, EU på tredje, Indien på fjärde och Brasilien på femte plats.
Källa: FN, Ourworldindata.org med flera
Greta Thunberg
Greta Thunberg blev känd när hon i augusti i fjol satte sig utanför riksdagen i Stockholm med plakatet ”Skolstrejk för klimatet”.
Den då 15-åriga Thunberg strejkade varje skoldag fram till riksdagsvalet den 9 september. Sedan dess har hon strejkat varje fredag och har sagt att hon tänker fortsätta till dess att svensk politik är i linje med det globala klimatavtal som slöts i Paris 2015.
Initiativet har fått stor uppmärksamhet och runt om i världen har miljoner ungdomar och andra engagerade strejkat för klimatet. Uppmärksamheten har bland annat fört henne till EU-parlamentet och till påven i Rom. Hon har även prytt omslaget till Time Magazine som en av världens hundra mest inflytelserika personer och blivit nominerad till Nobels fredspris.
Thunberg har nu tagit ett sabbatsår från skolan. Av miljöskäl vägrar hon flyga, och kom efter två veckors seglats fram till New York i slutet av augusti. Hon deltar bland annat i lokala klimatprotester och vid FN:s klimattoppmöten i staden.
I december ska Greta Thunberg vara med på klimatkonferensen COP25 som hålls i Chile, dit hon planerar åka med buss, tåg och eventuellt båt.
