Iran anklagar Frankrike, Tyskland och Storbritannien för att gå i USA:s ledband sedan de gemensamt beskyllt Teheran för oljeattackerna i Saudiarabien. Utrikesminister Javad Zarif avfärdar även krav på ett nytt kärnenergiavtal.
Zarif går i stället till motattack. Alltsedan USA övergav avtalet i maj i fjol har de tre europeiska länderna varit handlingsförlamade och inte förmått uppfylla sina åtaganden i överenskommelsen, hävdar Zarif i ett uttalande på twitter.
Han uppmanar dem att fatta självständiga beslut och sluta ”efterapa absurda amerikanska anklagelser”. Det sistnämnda syftar på utpekandet av Iran som skyldigt till attackerna den 14 september mot saudiska oljeanläggningar. På måndagen anslöt sig Frankrike, Tyskland och Storbritannien till USA:s och Saudiarabiens ståndpunkt.
”Det står klart för oss att Iran bär ansvaret för den här attacken. Det finns ingen annan förklaring”, skrev Frankrikes president Emmanuel Macron, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och Tysklands förbundskansler Angela Merkel i ett uttalande efter det att de träffats i samband med FN-toppmötet i New York.
Kräver nya förhandlingar
De europeiska ledarna har tidigare undvikit att uttala sig med säkerhet om vem som bär ansvaret för attacken. Möjligen har deras vilja att rädda kärnenergiavtalet bidragit till försiktigheten.
I sitt uttalande i måndags skrev Macron, Johnson och Merkel att de fortfarande står bakom överenskommelsen. Men de uppmanar samtidigt Iran att gå med på nya förhandlingar om ett ”långsiktigt ramverk” för landets kärnenergiprogram. Det kan tolkas som att de vill se ett nytt avtal som går utöver det befintliga.
Åtminstone om man lyssnar på Boris Johnson.
– Om det var ett dåligt avtal, och jag är beredd att gå med på att det hade många, många brister, låt oss då sluta ett bättre avtal, säger Johnson i en intervju med amerikanska NBC.
Smickrar Trump
Johnson passar dessutom på att smickra Trump – och tycks rentav överge sin regerings hållning att värna det befintliga avtalet.
– Jag tror att det finns en kille som kan få till ett bättre avtal och en kille som förstår hur man får med sig en svår partner som Iran och det är USA:s president. Så, för att vara helt ärlig, hoppas jag att det blir ett Trump-avtal, säger Johnson.
Kort efter det att intervjun sändes förtydligade dock en talesperson för 10 Downing Street att Johnson fortfarande stödjer det ursprungliga avtalet.
Iran är dock inte berett att förhandla under rådande omständigheter.
”Inget nytt avtal förrän det nuvarande efterföljs”, twittrar Zarif, utan att precisera vad han kräver.
Ökade spänningar
Iran har tidigare sagt sig vara redo att förhandla med USA enbart om Washington lyfter sanktionerna mot landet och återgår till kärnenergiavtalet från 2015.
Överenskommelsen syftar till att förhindra att Iran skaffar kärnvapen. Sedan USA hoppade av och återinförde sanktioner mot Iran har Teheran svarat med att göra avsteg från avtalet.
Spänningarna mellan länderna, och i regionen kring Persiska viken, har eskalerat efter attacken mot Saudiarabien då ett oljefält och ett oljeraffinaderi angreps med drönare och kryssningsrobotar. Attacken resulterade inledningsvis i att hälften av landets – eller motsvarande fem procent av världens – oljeproduktion slogs ut.
Huthirebellerna i Jemen har tagit på sig ansvaret för attacken, ett påstående som dock mötts av tvivel från flera håll.
Saudiarabien har presenterat bevis som man anser knyter Iran till attacken. Landet nekar till inblandning.
Kärnenergiavtalet med Iran
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas ”P5+1” – det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.
Överenskommelsens syfte är att undvika att Iran utvecklar kärnvapen. Det gav insyn i Irans atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.
Den 8 maj förra året beslutade president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot Iran. De tre EU-länder som undertecknat avtalet – samt resten av EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.
Sent i våras, ett år efter det att USA lämnat kärnenergiavtalet, bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden. Beslutet innebär att Iran inte tänker följa begränsningarna om anrikning av uran samt lagring av sådant och av tungt vatten.
