200 miljoner människor kan år 2050 årligen vara i behov av humanitär hjälp till följd av väder- och klimatrelaterade katastrofer, vilket nästan är en fördubbling gentemot i dag.

Den humanitära hjälp som rapporten innefattar handlar om direkthjälp vid översvämningar, stormar, torka och bränder som har koppling till förändringarna i klimatet. De händelser som framställs som mest kostsamma är översvämningar och stormar.

– Det har blivit många nya trender och de har blivit mer oförutsägbara. Dessa händelser har även börjat drabba platser som tidigare ansetts vara skyddade. Vi ser bland annat allt fler översvämningar i Sverige, säger Margareta Wahlström.

I rapporten utgår Röda korset från det nuvarande klimatscenariot med en global uppvärmning på två grader vid år 2100.

Drabbar fattiga

De mest förödande konsekvenserna väntas drabba den fattigare delen av befolkningen, som tenderar att bo i områden som är mer utsatta för klimat- och väderrelaterade katastrofer.

– Det är en lika tydlig trend i både USA som Bangladesh. Det är samtidigt den grupp som har minst förutsättningar för att återhämta sig efter en katastrof. Det såg man efter orkanen Katrina i USA 2005, där de fattigaste saknade försäkringar och inte hade pengar till att skapa sig ett nytt liv, säger Margareta Wahlström.

Hon pekar även på att länder som regelbundet drabbas av dessa katastrofer ekonomiskt ofta inte hinner återhämta sig innan de går in i en ny cykel av katastrofer, vilket gör att utvecklingsinvesteringarna undermineras under lång tid.

– Man måste lägga in i samhällsplaneringen och planera att det kommer att hända, så det finns resurser när det händer.

Dyrare för rika

Men det är inte bara de fattiga områdena som riskerar stora kostnader i konsekvens av klimatförändringarna.

– Ju rikare ett drabbat land är desto högre blir kostnaderna. Men de länderna tenderar också att återhämta sig snabbare.

Margareta Wahlström pekar på Japan, som har haft kraftiga översvämningar de senaste månaderna och förra sommaren, som lett till enorma kostnader. Och även om infrastrukturen återställs fort påpekar hon att det kan ta åratal innan individers individuella situation återhämtar sig.

Om ingenting görs för att förebygga katastrofer, så riskerar det att resultera i betydligt högre kostnader. Hon säger att alla av dessa hundratusental personer som riskerar att drabbas har enskilda skäl att rusta och att det inte är för sent. Hon poängterar att det finns möjligheter att begränsa både framtida kostnader och humanitära kostnader och lidanden.

– Är man inte förberedd så blir kostnaderna högre. Alarmsystem finns men investeringarna är för små och för kortsiktiga. Varningssystem och evakueringsanläggningar räddar människoliv, säger Margareta Wahlström.