Efter hundra dagar av sammandrabbningar i Hongkong är våldet långt ifrån över. De långvariga protesterna utan större resultat sliter på demonstranterna. ”Två av mina vänner greps nyligen. Jag känner mig ganska nedslagen nu”, berättar demonstranten Peter.
Ännu en kaotisk helg i den självstyrande kinesiska regionen slutade i att polisen avfyrade vattenkanoner, tårgas och gummikulor. Demonstranterna blockerade vägar, tunnelbanestationer och 89 personer greps.
Två av dem var nära vänner till Peter, 22 år, den radikale demonstrant som TT träffade i Hongkong i augusti och som då berättade om sin roll längst fram i demonstrationerna där han tog omhand tårgas som polisen avfyrat.
Gripandena har fått Peter att börja tappa hoppet. Och han är inte ensam.
”Många har blivit nedslagna och trötta de senaste veckorna, både personer som är emot och för regeringen. Vi pro-demokratiska demonstranter försöker hitta på aktiviteter för att lyfta människor och deras hopp, som att sjunga protestsånger i köpcentrum och ropa slagord tillsammans varje kväll för att visa att vi fortfarande är många som deltar i protesterna”, skriver Peter till TT över meddelandetjänsten Telegram.
Låst läge
När hundra dagar av protester nu passerat i Hongkong är läget mellan demonstranterna och regionens politiska ledning i princip lika låst som det var i början av sommaren.
I början av september drog visserligen Hongkongs högsta politiker, Carrie Lam, tillbaka det lagförslag som först fick Hongkongborna att ge sig ut på gatorna. Men vid det laget hade proteströrelsen redan kommit att handla om mer än så – om det som uppfattas som Pekings ökande kontroll över Hongkong.
Demonstranterna har varit mycket tydliga med att alla deras fem krav, inte bara tillbakadragandet av lagförslaget, ska ha uppfyllts innan de lämnar gatorna och gällande det som hongkongborna anser vara det viktigaste kravet – införandet av allmänna och direkt val – syns ingen förändring.
”Det har varit en lång strid och vi är beredda på en ännu längre. Förtrycket blir bara värre”, skriver Daniel, en 42-årig ungdomspastor som fredligt deltagit i alla demonstrationer utom söndagens.
”Då var jag i stället ute och erbjöd säker skjuts hem åt demonstranter. Vi var många som gjorde det. Att se mitt folk stå enade är vad som håller mitt hopp uppe”, tillägger Daniel.
Brutalare
Enligt Peter bir våldet allt grövre.
”Våldet från både demonstranter och polis har förvärrats de senaste helgerna, efter att polisen börjat använda vattenkanoner. Därför börjar många demonstranter nu fundera på att försvara sig med brandbomber”, berättar Peter.
Under den gångna helgen utvecklades också sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter till beväpnade bråk mellan olika grupperingar av demonstranter, där en grupp tros vara pro-Peking.
”Många regimtrogna från fastlandet har kommit hit under de senaste dagarna och trots att polisen ser att de slåss mot oss pro-demokratiska demonstranter med tillhyggen så griper polisen bara oss”, skriver Peter.
1 500 demonstranter har gripits sedan juni och flera har skadats. Under den gångna helgen skadades 18 personer varav tre allvarligt, enligt myndigheterna. Många fruktar nu den dagen då det första dödsfallet sker på grund av våldet.
Samtidigt räknar man dagarna till 1 oktober, då Folkrepubliken firar 70 år. Peking vill då ha lugnat ner läget i Hongkong, men tiden håller på att rinna ut.
Det kräver Hongkong-demonstranterna
• Att lagförslaget om att misstänkta brottslingar ska kunna utlämnas till Fastlandskina helt dras tillbaka. Det har nu gjorts.
• Att man drar tillbaka stämpeln ”upplopp” som satts på två av de stora demonstrationerna under juli månad då polis och demonstranter drabbade samman.
• Att samtliga nu gripna demonstranter släpps.
• Att en oberoende kommitté skapas för att granska polisens våld.
• Att parlamentet upplöses och allmän rösträtt införs. Hongkong har i dag system där bara delar av parlamentet (legislative council, eller legco) tillsätts genom direkta val. Resterande väljs på andra sätt, av till exempel näringslivet eller representanter för olika yrkesgrupper. Hongkongborna föredrar prodemokratiska politiker när de får rösta, men eftersom systemet ser ut som det gör innebär det ändå att Pekingvänliga är i majoritet.
Protesterna i Hongkong
De pågående protesterna inleddes i våras för att stoppa ett lagförslag att tillåta utlämning av misstänkta brottslingar till Fastlandskina.
Demonstranterna lyckades få Hongkongs regering att lägga förslaget på is, men började då utvidga sina krav.
Under sommaren tilltog våldet mellan polis och demonstranter.
Demonstranter har blockerat tåg och vägar och fått flygplatsen att stänga i två dagar. En generalstrejk har utlysts och ytterligare en planeras.
Polisstationer har omringats och attackerats.
Myndigheterna har svarat med tårgas, gummiklädda kulor och gripanden.
Peking har delat ut skarpa varningar till demonstranterna och kinesisk militär har setts öva vid Hongkongs gräns.
Vid flera tillfällen har demonstrationerna samlat runt två miljoner människor enligt arrangörerna. Konflikten har kastat in Hongkong i sin värsta politiska kris sedan överlämnandet från Storbritannien och även fått stora konsekvenser för Hongkongs ekonomi och roll som finansnav.
I sin desperation att rädda hemstadens ”kärnvärden” – de demokratiska rättigheter som Hongkongborna fick behålla när regionen lämnades över från Storbritannien – har proteströrelsen vädjat om hjälp från både USA:s president Donald Trump och den forna kolonialmakten Storbritannien.
Källor: AFP, Utrikespolitiska institutet, m fl
