Sverige uppfyller i dag de flesta av regeringens mål för återvinning av olika material. Men kraven kommer att skärpas under de närmaste åren. Pantsystemet sticker ut som ett effektivt system för att uppnå hög materialåtervinning.
Under 2018 återvanns totalt 73 procent av förpackningarna av glas, plast, papper, metall och trä i Sverige. Det är en ökning med en procentenhet jämfört med 2017. Sverige klarar därmed det nuvarande nationella målet som säger att 55 procent av alla förpackningarna ska materialåtervinnas.
– Svenskarna är bra på att sortera och lämna in förpackningar till materialåtervinning, både via pantsystemen och övriga system, säger Agnes Willén, handläggare på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Bäst på glas
Glasförpackningar är det som återvinns i högst utsträckning. Hela 93 procent av glasförpackningarna på den svenska marknaden gick till materialåtervinning 2018.
Processerna för materialåtervinning är olika effektiva för olika material. De flesta glas- och metallförpackningar, PET-flaskor samt pantburkar blir nya produkter medan processen för materialåtervinning av papper och framförallt plast inte är lika effektiv.
Kraven på att återvinna kommer att skärpas de närmaste åren. Från och med januari 2020 höjs de nationella målen för materialåtervinning med upp till 20 procentenheter beroende på typ av förpackning.
”Alla måste ta ansvar”
– Det blir en utmaning att uppnå en hög materialåtervinning framöver, säger Agnes Willén. Alla måste fortsätta ta sitt ansvar; den som källsorterar, producenterna som sätter förpackningar på marknaden och branschen som tar hand om materialet.
Enligt lagen har både producenter och konsumenter ansvar för återvinningen.
Producenterna måste ordna insamlings- och återvinningssystem och rapportera in statistik till Naturvårdsverket för uppföljning av de nationella målen och gemensamma mål inom EU. Och både hushåll och företag är skyldiga att lämna förpackningar och tidningar till återvinning.
