Startsida - Nyheter

Zoom

Filippinerna: Kvinnorna tar täten för att rädda hotade torvmarker

Torvmarkerna har börjat torka  ut på den filippinska ön Leyte.

Eluminada Roca har levt hela sitt liv i närheten av torvmarker på den filippinska ön Leyte. Med tiden har dock de viktiga ekosystemen utsatts för kraftig negativ påverkan. Nu ingår hon i en kvinnogrupp som ska försöka vända utvecklingen.

Under sin uppväxt kunde Eluminada Roca, som i dag är 70 år gammal, blicka upp mot de gröna berg som försåg torvmarkerna med vatten. Från torvmarken kunde hon skörda ett slags gräs som används för att väva mattor och i området fanns också god tillgång till fisk.

Men i dag har markerna börjat torka ut, gräset som använts till mattor har börjat försvinna samtidigt som tillgången till fisk snabbt har minskat. Det har slagit hårt mot lokalbefolkningen som till stora delar är beroende av fisken både för tillgången på mat och för sin försörjning.

I dag ingår Eluminada Roca i en grupp av kvinnor i sin hemby som kämpar för att återställa torvmarkerna.

Vill vända utvecklingen

Under 1970-talet uppmanade myndigheterna lokalbefolkningen att dika ut markerna och börja bedriva jordbruk i stället. Samtidigt inleddes bygget av vägar och kanaler. Med tiden har detta lett till att torvmarker förlorat stora mängder vatten och att ekosystemen förlorat sin funktion. Det är den utvecklingen som kvinnorna inom byn San Isidros kvinnoförbund nu vill försöka vända.

– Vi måste återställa torvmarkerna, så att vi kan fortsätta leva på samma sätt som tidigare, säger Eluminada Roca, när kvinnogruppen samlas för ett möte en eftermiddag.

Torvmarken Leyte Sab-e i Visayas-provinsen. Nu hoppas lokala kvinnogrupper att de ska kunna återställa markerna som är av avgörande betydelse för lokalbefolkningens försörjning. Foto: Stella Paul/IPS

Torvmarker skyddar den biologiska mångfalden, bidrar med rent dricksvatten och minskar riskerna för översvämningar. De lagrar även stora mängder koldioxid. Men när torvmarker i stället dikas ut och skadas leder det i stället till stora utsläpp av växthusgaser. Av det skälet kan skydd av torvmarker bidra till viktiga utsläppsminskningar.

Världens länder har i globala överenskommelser uppmanats att inkludera skydd av torvmarker i sina åtaganden.

Stor förstörelse efter orkan

Torvmarkerna i Leyte är en av de två största som finns på Filippinerna.
När den förödande orkanen Hayan slog till mot landet 2013 förstördes nästan allt på Leyte.

Lokalbefolkningen som bor nära torvmarkerna kämpade för att komma på fötter igen men märkte snart av de förändringar som inträffat i närområdet. Träd och blommor hade förstörts, och många av de fladdermöss, fåglar och apor som tidigare funnits i området hade försvunnit.

Det skapade en oro hos befolkningarna i byarna, som såg risken för att det inte längre skulle gå att bo i området.

Men 2017 inledde kvinnoorganisationen Weaver, som är baserad i staden Tacloban, som ligger på Leyte, ett projekt som syftade till att återställa en stor del av torvmarkerna.

Plantera på torvmarker

I dag drivs projektet med stöd av lokala myndigheter, ett lokalt universitet samt den internationella organisationen International Institute for Rural Reconstruction.

Inom projektet är de lokala kvinnorna de viktigaste aktörerna och olika partner bidrar med olika alternativa försörjningsmöjligheter.

– Vi kommer att  hjälpa dem att organisera sig, med utbildningar och med råd om hur de ska få inkomster genom att restaurera markerna, säger Weavers grundare Paulina Lawsin Nayra till IPS.

Hon berättar att lokala kvinnor får möjlighet att lära sig olika tekniker för att återställa markerna – bland annat genom att plantera träd som endast växer på torvmarker.

Eluminada Roca är den äldsta medlemmen i byn San Isidros kvinnoförbund. Foto: Stella Paul/IPS

Kvinnorna i byn San Isidro har börjat se mer positivt på framtiden.

– Om vi planterar tillräckligt med träd så kommer fåglarna tillbaka, säger Maria Cabella, 52, som är ledare för byns kvinnogrupp.

För en annan medlem av gruppen, den unga mamman Janelina Garcia, är torvmarkernas tillstånd av avgörande betydelse för hennes nio månader gamla son och hans framtid.

– När vi väl har återställt markerna så kommer min man att kunna fånga tillräckligt med fisk så att vi kan försörja vårt barn, säger hon till IPS.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV