Fyra av tio svenskar kan tänka sig en kilometerskatt för personbilar. Två tredjedelar tycker dock att kilometerskatten borde vara lägre på landsbygden än i städerna. Minst positiva till kilometerskatt är stockholmare. Det visar en Sifo-undersökning som IVL Svenska Miljöinstitutet låtit göra.
I takt med det ökande antalet elbilar funderar enligt IVL flera länder på alternativa sätt att beskatta vägtrafiken. I dag genereras skatteintäkter från personbilar främst genom drivmedels-, fordons- och trängselskatter.
– Det kommer att bli ett bortfall i intäkterna från drivmedelsskatter när elbilar tar över. Samtidigt kommer många samhällskostnader finnas kvar. Vägar behöver fortfarande underhållas, bildäck genererar slitagepartiklar och buller, och sjukvårdskostnader för trafikolyckor uppstår oavsett om bilen drivs av el eller bensin. Det är hög tid att börja fundera på den framtida finansieringen redan nu.
Det säger Cecilia Hult, biträdande projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.
Lägre i landsbygd
I ett pågående forskningsprojekt studerar IVL hur en svensk kilometerskatt för personbilar skulle kunna se ut. Där har 1 500 svenskar tillfrågats om sin inställning.
38 procent tycker att kilometerskatt är ett bra sätt att beskatta trafiken i framtiden. 14 procent anser att en kilometerskatt är bättre än dagens alternativ, medan 24 procent menar att en kombination av kilometerskatt och skatt på drivmedel är att föredra.
I undersökningen ställdes frågan om kilometerskatten borde vara lika hög överallt eller olika stor beroende på var i landet bilen körs. Två tredjedelar svarade då att skatten borde vara lägre på landsbygden.
Stödet för en kilometerskatt är lägre bland boende i Stockholmsregionen. Störst stöd finns hos äldre invånare där nästan hälften tycker att en kilometerskatt baserad på körsträcka är det bästa sättet att kompensera för minskade intäkter till följd av elektrifieringen.
