Efter att ha hållits frihetsberövade i nästan ett år har rättegången inletts i Saudiarabien mot tio kvinnliga aktivister som greps i samband med att regimen gjorde ett tillslag mot människorättsaktivister.
Rättegången är politiskt laddad och utfallet av den kan ge en fingervisning om vilken politisk riktning det strikt islamiska kungadömet Saudiarabien är berett att gå i.
Bland de åtalade finns flera välbekanta namn, däribland Loujain al-Hathlou, Hatoon al-Fassi och Aziza al-Yousef.
De åtalade kvinnornas familjer fanns på plats och tilläts delta vid rättegången i Riyad medan en grupp utländska journalister och diplomater från väst förbjöds att gå in och tvingades vänta utanför.
Oklara misstankar
Vilken typ av brott de misstänks för har inte offentliggjorts, men enligt den Londonbaserade människorättsgruppen ALQST faller anklagelserna under Saudiarabiens godtyckliga cyberbrottslag, som kan resultera i fängelse i upp till tio år.
Ett drygt dussin aktivister, flera av dem engagerade i frågan om att tillåta kvinnor att köra bil, greps i maj förra året – bara någon månad innan det blev tillåtet för saudiska kvinnor att ta körkort. Sedan dess har några av dem släppts.
Enligt Amnesty har kvinnorna utsatts för såväl tortyr som sexuella trakasserier under den tid de hållits fängslade.
Länge fanns det en oro för att den rättsliga prövningen skulle handla om terrorbrott, men kort innan rättegången inleddes meddelade man att kvinnorna skulle åtalas vid en reguljär brottmålsdomstol.
– Det är politiskt svårt för den saudiska regimen att agera mjukt när det gäller anklagelser om terrorism, men åtal om brott skulle kunna möjliggöra att åtalet läggs ner, säger Bessma Momani, professor vid University of Waterloo i Kanada.
Skamfilade ambitioner
Den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman har gjort ett stort nummer av att han vill modernisera det konservativa kungariket. Men de uttalade ambitionerna har naggats i kanten av frihetsberövningarna, som är en del av ett större mönster där aktivister och regimkritiker under senare år mötts av en hårdför politisk repression.
Gripandet av de kvinnliga aktivisterna har ökat det internationella trycket på den saudiska regimen, som också står under hård press efter att journalisten Jamal Khashoggi mördades på Saudiarabiens konsulat i Istanbul i oktober förra året.
Saudiarabien
Landet är en absolut monarki, styrd av kungafamiljen, huset Saud.
Inga politiska partier finns, inte heller något valt parlament. Kungen utser en rådgivande församling, shurarådet, som fått en något utvidgad roll i lagstiftningsarbetet på senare tid. Även religiösa ledare konsulteras vid viktiga beslut.
Styret grundar sig på Koranen och islamisk rätt, sharia. Landet styrs av en extrem form av sunniislam, som kallas wahhabism.
Är världens största oljeproducent och bedöms förfoga över en fjärdedel av jordens kända oljereserver.
Saudiarabien står under hårda anklagelser från människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch, för att godtyckligt gripa och fängsla människor, tortera i fängelser och för att döma ut dödsstraff, till och med till barn.
Källa: Nationalencyklopedin
