– Lagen blir tandlös när man inte lagför någon, säger Johanna Ragnartz, vd för stiftelsen Håll Sverige rent, till DN.

Sedan brottet nedskräpningsförseelse infördes den 1 juli 2011 har polisen möjlighet att ge 800 kronor i böter direkt på plats om de ertappar någon med att skräpa ner.

Men hittills i år har endast sju personer fått en skräpbot i polisregion Stockholm, som omfattar Stockholms län och Gotland. I hela landet handlar det om 65 personer, enligt statistik från polisen som DN tagit fram.

I dag är det bara polisen som kan utfärda en skräpbot till någon som skräpar ner. För att få bötfälla måste polisen se när skräpet slängs och ta den slarvige på bar gärning.

En miljard fimpar slängs varje år

I Malmö stad har politiker bett regeringen om en lagändring så att även kommunanställda, som till exempel parkeringsvakter, ska kunna dela ut skräpböter. Även Stockholms finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M) vill att parkeringsvakter och ordningsvakter ska få göra det.

Håll Sverige rent har i flera år arbetat för att kommunanställda ska få den befogenheten.

– Det är fullt förståeligt att polisen har svårt att prioritera nedskräpning. Men har man en lag och ett rättssamhälle så vill man ju att det ska fungera. Eftersom kommunerna har kostnaderna för gatuunderhåll så borde de få rätt att bötfälla nedskräpare, säger Johanna Ragnartz till DN.

Nedskräpningsförseelse omfattar skräp som snabbmatsförpackningar, glas- och plastflaskor, dryckesförpackningar, engångsgrillar och andra engångsartiklar. Men inte cigarettfimpar, snus, tuggummi, bussbiljett och godispapper, vilket Håll Sverige rent vill ändra på.

Cirka en miljard fimpar slängs årligen på marken, enligt Håll Sverige rent. Det tar ungefär ett till fem år för en fimp som slängts i naturen att brytas ner till mikroplast, som i sin tur försvinner efter ungefär 100 år. För ett tuggummi tar det ungefär 20 till 25 år att brytas ned.