Förra årets veteskörd blev skral till följd av värme och torka, året innan påverkades den av det kalla och regniga vädret. Nu arbetar forskare i två projekt med att ta fram mer anpassade vetesorter.
Vete är numera det vanligaste sädesslaget. Men enligt Eva Johansson, professor och programchef för SLU Grogrund, saknas vetesorter som är anpassade till ett varmare klimat i Norden.
– Klimatförändringarna kommer att resultera i generellt varmare väder, men också i mycket mer extremer, i enlighet med vad många klimatforskare förutspår. Detta är förödande för den svenska växtodlingen och därmed för vår nationella matproduktion.
SLU Grogrund är ett centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor och placerad vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. För att säkerställa odlingen av högkvalitativt vete i Sverige arbetar forskare med att hitta sorter som tål högre temperaturer och ett snabbväxlande klimat, med extremväder i synnerhet.
– Vi arbetar på bred front med olika växtmaterial med stort fokus på proteiner. Tillsammans med förädlings- och bakningsindustrin vill vi utveckla klimatstabilt vete som kan odlas i hela Sverige och som ger god avkastning och genererar bra bakegenskaper, säger Ramune Kuktaite, docent och forskare vid SLU.
Parallellt undersöker forskare i annat projekt en samling av äldre vetematerial. Rapporter från sommaren 2018 pekar på att gamla lantsorter som Ölandsvete klarade torkan bättre än moderna vetesorter.
– Vi vill veta om detta stämmer och om de gamla lantsorterna kan innehålla gener som nu kan vara av intresse. Vi har tillgång till ett unikt vetematerial som tagits fram under en 40-årsperiod och som innehåller delar av kromosomer från råg. Eftersom att vi vet att råg är torktåligt så tror vi att materialet kan ha intressanta egenskaper, säger Ramune Kuktaite.
Växtförädling är en långsiktig process och det tar minst 10 år att få fram en ny sort, enligt SLU.
– Allt tyder på att klimatförändringarna kommer att ske snabbt och vi behöver således öka tempot inom växtförädlingen, säger Eva Johansson.
