Biskop Isaiah Majok Dau har suttit med vid fredsförhandlingarna och har förlorat sina föräldrar och bröder i kriget. Under ett Sverigebesök vädjar han om omvärldens tålamod och fortsatt bistånd – och säger att hans landsmän är desperata och traumatiserade.
– Folk vet inte om de ska tro på krig eller fred, konstaterar biskop Isaiah Majok Dau.
Han var med vid överläggningarna i Addis Abeba i Etiopien i maj, som representant för civilsamhället genom en paraplyorganisation för landets kyrkor.
Han svarar diplomatiskt på frågan om huruvida han litar på att president Salva Kiir och rebelledaren Riek Machar verkligen är på väg att enas om ett gemensamt styre.
– Jag kan bara ha tilltro till att de gör som de säger. Det är tydligt att de också vill ha fred och det är vår uppgift att se att de lever upp till detta.
Biskopens unga hemland bildades 2011 när Sudan efter årtionden av krig och konflikter och en dramatisk folkomröstning delades i en nordlig och en sydlig del. Sydsudans hopp om välstånd kom dock snart att grusas av ett inbördeskrig som delvis handlade om rivalitet mellan folkgrupperna dinka och nuer. Men konflikten är större än så.
– Kriget har många bottnar: historiska aspekter som slavhandeln, religion och ekonomi – det handlar om naturtillgångar och mark. Och på senare tid har det blivit ett krig mellan folkgrupper, skuggat av politik, säger han.
"Måste förlåta"
Isaiah Majok Dau beskriver sig själv som ett ”barn av kriget” med starka minnen av hur han som liten pojke sprang och gömde sig för soldater i hemstaden Bor.
– I ett av de senaste krigen förlorade jag mina föräldrar och tre bröder. Det är svårt, jag kämpar fortfarande med att kunna förlåta, berättar han.
Familjeförlusten skedde innan Sydsudan bildades, men minnesbilderna är relevanta för de landsmän Dau möter genom de fredsprojekt hans pingstkyrka driver. Sudan Pentecostal Church har över 200 000 medlemmar och försoningsarbetet är högprioriterat.
– Vi kan inte lämna fredsbyggandet till politiker, vi måste ta eget ansvar, säger han.
Kyrkan har tagit fram en fredsplan som vid sidan av deltagande vid fredssamtalen bland annat går ut på att skapa trygga samtalsforum och att bygga en fredskultur som spänner över olika etniska grupper.
Under ett kort Sverigebesök vädjar Dau om omvärldens tålamod och fortsatt bistånd – och säger att hans landsmän är desperata och traumatiserade.
– Vi åker från samhälle till samhälle, till och med från familj till familj, och leder samtal och uppmuntrar till förlåtelse och försoning. Om vi inte förlåter kommer bitterheten att förstöra oss.
Kan bli kornbod
Men det är svårt i ett land där över 4 miljoner människor tvingats lämna sina hem och våldtäkter och sexuella övergrepp använts som krigsvapen.
Människor behöver hjälp att läka och de behöver stöd i vardagen eftersom kriget tvingat skolor, banker och marknader att stänga, berättar biskopen. Dessutom är hungern utbredd. Över 7 miljoner människor lider av hungersnöd, enligt hjälporganisationen Oxfam.
– De flesta kan inte äta mer än en måltid per dag och det är enkel mat bestående av ris och bönor eller det lokala brödet kisra. Från kyrkans sida argumenterar vi för att hjälporganisationernas mat inte enbart ska gå till internflyktingar utan även till barn och andra utsatta. Och vi försöker hjälpa människor att odla egen mat.
TT: Vad hoppas du på?
– Varaktig fred. Vår huvudstad Juba var Afrikas snabbast växande stad före det senaste kriget. Sydsudan är egentligen ett rikt land, vi har olja och bördig mark. Vi skulle kunna bli Östafrikas kornbod.
Sydsudan och inbördeskriget
Sydsudan är världens yngsta land och ett av de mest outvecklade i Afrika. Landet har cirka 12,5 miljoner invånare och huvudstaden heter Juba.
Landet blev självständigt den 9 juli 2011 efter ett inbördeskrig, Afrikas längsta, som pågick i Sudan mellan 1983 och 2005. Minst 1,5 miljoner människor dödas i kriget.
En konflikt utbröt i december 2013, två år efter det att landet blivit självständigt. Striderna mellan trupper lojala med president Salva Kiir och före detta vicepresidenten Riek Machar splittrade landet och ledde till en omfattande flyktingkatastrof. Konflikten eldades på av gamla etniska spänningar, Kiir tillhör folkgruppen dinka medan Machar tillhör nuerna.
Efter att de utlovade allmänna valen ställts in i februari 2015 pressade omvärlden och FN regeringen och rebellerna att skriva under ett fredsavtal som bland annat skulle innebära maktdelning. Men överenskommelsen bröt samman. Machar återinsattes som vicepresident 2016 men sparkades senare och har tillbringat perioder i landsflykt. Striderna har fortsatt på flera håll i landet. Ett nytt fredsavtal slöts i fjol, enligt vilket en samlingsregering skulle ha bildats senast den 12 maj i år. Denna har dock skjutits sex månader på framtiden.
Fler än 2,3 miljoner människor har tvingats på flykt och över 7 miljoner beräknas vara i behov av nödhjälp. Åtskilliga tiotusental människor har dödats. En rapport som publicerades hösten 2018 av London School of Hygiene and Tropical Medicine beräknar antalet döda till 383 000 människor – runt hälften av våldet och runt hälften av svält, sjukdomar och andra följder.
Källa: WFP, UI/Landguiden, PMU med flera
