Nu startar svensk tillverkning av protein ur gröna blad. Anläggningen i Alnarp, där växter ska bli till protein, ligger i startgroparna men ska vara färdigbyggd och i produktion i sommar.
Vetegluten, potatis, baljväxter och lupiner används redan till att framställa proteiner, men råvaran i växtproteinfabriken i Alnarp kommer att vara gröna växtdelar.
– I alla gröna växter finns proteinet rubisco, som deltar i fotosyntesen. Problemet är att extrahera det så att det behåller sina goda egenskaper och inte kontamineras av andra ämnen, säger Eva Johansson till webbtidningen forskning.se
De flesta köttersättningar idag baseras på sojaböna, som är svår att odla i Sverige. Svenskt lantbruk har länge strävat efter att ersätta soja i foder, och forskare har jobbat på att få fram inhemska alternativ. Men först nu har man kommit så långt att en anläggning byggs för att ur gröna växter tillverka proteiner till mat och foder.
Huvudråvaran gröna blad kan vara exempelvis blast från betor, kålrot och jordärtskockor, sådant som man normalt plöjer ned efter skörden. Ur dem utvinner man alltså rubisco.
Den metod som kommer att användas påminner om raffinering av exempelvis olja; proteinet renodlas stegvis och biprodukter tas till vara. Proteinfabriken framställer ett vitt pulver som sedan förädlas vidare till olika produkter.
Växtprotein i Europa
Efterfrågan på växtprotein i EU var 2016/17 cirka 27 miljoner ton. Av det importerades 17 miljoner ton, varav 13 miljoner ton var soja.
EU-ländernas självförsörjningsgrad för soja är 5 procent, jämfört med 79 procent för raps.
Odlingen av soja inom EU har dock ökat avsevärt sedan 2013. Odlingen av baljväxter har trefaldigats under samma period. EU-kommissionen konstaterar att marknaden för växtproteiner ökar med tvåsiffriga procentsatser varje år.
Källa: EU-kommissionen
