Varje år går enorma områden av jordbruksmark förlorade på grund av bland annat torka och ökenspridning, enligt FN. Utvecklingen innebär ett hot mot matförsörjningen i många länder.
Enligt FN:s miljöprogram, Unep går 23 hektar odlingsmark förlorad varje minut. FN-organet UNCCD:s världsatlas över ökenspridning beskriver också problemet med att odlingsmark förstörs.
– Huvudbudskapet är: det har inte blivit bättre. Frågan om ökenspridning blir allt mer aktuell för olika samhällen, men nu måste vi börja att använda den kunskap som vi redan har om hur vi bekämpar ökenspridningen, säger Mariam Akhtar-Schuster vid UNCCD.
Enligt FN:s panel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES, har det skett stora förändringar i användning av mark och vatten på grund av att städer växer, regnskogar försvinner och jord- och skogsbruket industrialiseras alltmer. Den ökade handeln och skadliga subventioner är också viktiga bakomliggande drivkrafter, enligt IPBES.
Våtmarker har gått förlorade
Människan har drastiskt förändrat jordens livsmiljöer. Enligt IPBES har tre fjärdedelar av landytan och två tredjedelar av haven påverkats kraftigt av mänsklig verksamhet. Omkring 85 procent av våtmarkerna i världen har gått förlorade.
– Problemet med markförstöring finns på alla kontinenter så det finns ingen kontinent eller land som bara kan luta sig tillbaka och säga att “det här inte är något problem för oss”. Alla måste göra något, säger Mariam Akhtar-Schuster.
Vi är alla konsumenter av produkter som kommer från marken. Vi kan fatta bättre beslut när det gäller hur vi äter och klär oss, påpekar hon.
– Vi har en situation där tre fjärdedelar av landytan på jorden har förändrats av människan. Efterfrågan på mat kommer bara att öka från och med nu och fram till 2050, med en befolkning som väntas öka med en eller två miljarder, säger Barron Joseph Orr från UNCCD.
"Jordbrukare behöver göra rätt val"
Han tillägger att den globala efterfrågan på energi kommer att öka och att det kommer att behövas mark för att kunna använda förnybara energikällor som sol- och vindkraft.
– Studier visar att vi inte utnyttjar resurserna på ett optimalt sätt, säger Barron Joseph Orr.
Han framhåller att kunskapen finns om vad som krävs för att bedriva jordbruk på ett hållbart sätt och för att återställa mark som förstörts.
– Det behöver finnas incitament för våra jordbrukare och boskapsskötare att göra de rätta valen.
I år är det 25 år sedan FN:s konvention mot ökenspridning antogs. Det uppmärksammades nyligen i samband med ett möte i Turkiets huvudstad Ankara.
