Drygt åtta av tio använder sina matrester till lunchlådor eller sparar dem till en ny middag, det framgår i kommunikationsbyrån Food and friends årliga rapport om svenskars matvanor. Bara en procent uppger att de slänger resterna.

Enligt etnologen och matforskaren Richard Tellström är det oftast billigare livsmedel, som ris och pasta, som riskerar att hamna i soptunnan.

Får man ett överskott på råvaror är det mer sannolikt att man återanvänder det dyra. Proteiner som kött, fisk och skaldjur är det ofta lägre svinn på.

Men att slänga mat och matrester är en relativt ny företeelse i Sverige.

Historiskt har man inte kastat mat i Sverige eftersom maten har kostat mycket pengar eller tagit lång tid att arbeta fram.

– Att kasta mat blev vanligt först på 2000-talet, när matpriserna föll efter EU-inträdet, säger Richard Tellström.

Ekonomin påverkar

47 procent av kvinnorna har enligt undersökningen med sig matlåda till lunchen minst två gånger i veckan. För männen ligger siffran på 51 procent. Antalet som har med sig matlåda fyra gånger per vecka har ökat från 11 procent i fjol till 15 procent i år.

Den faktor som påverkar antalet matlådor mest är ekonomin i vårt samhälle. Är tiderna dåliga blir matlådorna snabbt fler.

– Sjunker inkomsten kan du påverka dina matkostnader redan samma dag, till skillnad från boendekostnaden eller kostnaden för kläder som tar längre tid att reglera, säger Richard Tellström.

En fjärdedel av svenskarna har klimatångest relaterad till nöt- och griskött och 57 procent lider av plastklimatångest, enligt årets matrapport. Men enligt Richard Tellström behöver det inte alltid vara så att matlådorna är bättre för klimatet.

Många som tar med matlåda till jobbet lagar mat för hela veckan på söndagen, så det är inte alltid så att matlådorna innehåller rester. Ur ett matsvinnsperspektiv behöver det inte vara bättre för klimatet att ha matlåda, det har mer att göra med vad man gör med sina rester.

Samma nivå

Antalet personer som äter lunch ute minst en gång per vecka ligger kvar på samma nivå som tidigare. Det har dock blivit färre som går ut och äter flera gånger varje vecka.

Traditionen att äta ute på lunchen har varit stark i Sverige sedan 70-talet, då rikskuponger började användas i landet.

När de slutade räknas som en löneförmån efter skattereformen 1991 hade svenskarna redan tagit till sig vanan att äta på restaurang.

Men trots de starka traditionerna gjorde matlådan en återkomst på de svenska arbetsplatserna.

– Matlådan hade försvunnit ut lite under några decennier, men kom då tillbaka. Framför allt i lågbetalda yrken, säger Richard Tellström.

1 000 personer mellan 15 och 74 år har deltagit i undersökningen.