I ett öppet brev till EU:s beslutsfattare lyfter 190 forskare från både Europa och USA de negativa effekterna på den biologiska mångfalden. Brevet var ett svar på EU-kommissionens beslut 2017 om att tillåta en ökad avverkning av skog i framtiden. Ett exempel som togs upp var svenskt skogsbruk, med gran- och tallplantering. Enligt forskarna riskerar miljontals arter att dö ut om missbruket av naturen fortsätter. 

I det moderna skogsbruket skövlas stora arealer skog och mark. Detta påverkar både livsmiljöer och biofysiska processer. I en naturskog finns olika trädslag i olika åldrar, döende träd och träd i olika storlekar. Alla växttyper i olika livstadier behövs för att skogen ska kunna må bra.

Grönt kollager

– Inom ett hållbar skogsbruk låter vi hela naturen få utrymme samtidigt som vi skördar virke. Vi tar hänsyn till vattnets kretslopp och den biologiska mångfalden samt bevarandet av skogen som grönt kollager. Detta är den typ av skogsbruk som måste till för att vi ska lyckas bromsa en negativ utveckling, säger Mikael Karlsson på Ecoforestry Foundation.  

Den biologiska mångfalden är ett komplext system av symbioser, arter som behöver varandra för att överleva. För ett rikt djur- och växtliv måste det finnas en balans. Exempelvis får svampar socker från träden genom svamparnas mycel och i utbyte hjälper de träden med näringsförsörjning och vatten. I ett naturområde som utsatts för omfattande avskogning kan den typen av symbiotiska relation lätt fallera.

Mikael Karlsson menar att skogsresurserna överutnyttjas i dag. Att både öka uttaget av biobränsle från skogen och samtidigt värna om den biologiska mångfalden är en ekvation som inte går ihop.

– Det är en ohållbar modell. Även om det i dag växer mer kubikmeter än vi avverkar så finns det enormt stora arealer med kalhyggen eller ungskog som behöver få växa till sig. Vi behöver under överskådlig tid minska uttaget av skog så att skogarna får chansen att kunna återhämta sig.

Ett hållbart skogsbruk handlar enligt Mikael Karlsson om att behålla skogen genom så kallad plockhuggning istället för kalhyggen, samt att se till att den naturliga föryngringen av skog inte påverkas. I det moderna skogsbruket, efter en omfattande avskogning, planteras stora arealer med tall och gran.

– Det är då inte längre en skog utan ett plantage där den biologiska mångfalden inte får plats, säger Mikael Karlsson.

Maximera värdet

För att ställa om skogsbruket krävs det att konsumtionen av papper ses över. Exempelvis kan mängden reklamutskick minskas, enligt Mikael Karlsson. Då mycket information – böcker, kvitton, biobiljetter med mera – i dag förpackas digital är förutsättningarna goda för den typen av omställning.

– Det handlar om ett skifte, att flytta fokus från volymproduktion till värdeproduktion, från kostnadsminimering till värdemaximering. Ekonomiskt kan skogsbruket tjäna på det här. Det blir nya typer av jobb, exempelvis behövs det i ett hållbart skogsbruk fler anställda som inventerar skog. Med en mer högkvalitativ råvara som kan vidareförädlas kan vi tillverka fler kvalitativa träprodukter åt exempelvis möbelindustrin, säger Mikael Karlsson.

Ser du det som en utmaning att nå dit?

– Nej, jag ser det som en möjlighet. Genom att ställa om skogsbruket kan vi nå både miljömålen och de globala målen i Parisavtalet. Det är en väg framåt så att det som FN och politiker säger faktiskt sker. 

Mikael Karlsson menar att naturen jobbar dygnet runt, året runt, mot det som för platsen är det naturliga. Det handlar om att människan ska sluta ställa sig i vägen och låta naturen komma tillbaka.

– För att det ska bli möjligt behövs ett skogsbruk som behåller skogarna och som låter återskapa de som gått förlorade. Detta är två viktiga insatser vi kan göra för att bevara den biologiska mångfalden.