Greta Thunberg, Nigel Farage och Lars Adaktusson. Inför valet till Europaparlamentet tycks några personer särskilt ha påverkat debatten – och valutgången. Både i Sverige och i Europa.
Greta Thunberg:
Under våren har en 16-åring från Sverige motiverat unga att skolstrejka för klimatet över hela Europa. Klimataktivisten Greta Thunberg har uppmärksammats av internationella medier, talat inför EU-parlamentet och träffat några av Europas mäktigaste ledare.
Den gröna partigruppen i EU-parlamentet kan nu stoltsera med 15 helt nya mandat och på flera håll pratas det om en Greta Thunberg-effekt.
Greta Thunberg var med och såg till att klimatfrågan fick utrymme, men man ska vara försiktig att tillskriva enskilda personer för stor betydelse.
– I Sverige exempelvis gick ju Miljöpartiet tillbaka, säger Sören Holmberg, valforskare vid Göteborgs universitet.
Lars Adaktusson:
Kristdemokraterna såg ut att bli en av valets stora svenska vinnare, men sedan kom avslöjandet om hur den förre EU-parlamentarikern Lars
Adaktusson röstat i abortfrågan. Uppgifterna om att Adaktusson röstat emot aborträtten 22 gånger av 28 i parlamentet kom inte lägligt för KD.
Frågan var redan hårt debatterad sedan den amerikanska delstaten Alabama valt att förbjuda abort i samtliga fall utom där kvinnans liv är i fara.
KD, som inför valet legat på omkring 10 procent i mätningarna, tappade på bara några dygn tiotusentals väljare och slutade på 8,6 procent. Partiet har dock trots detta lyckats göra sitt bästa EU-val någonsin.
Nigel Farage:
EU:s enskilt största parti blir det EU-kritiska Brexitpartiet i Storbritannien. När nästan alla röster räknats ser partiet ut att få 31,6 procent av väljarstödet – 28 mandat i parlamentet.
Bakom partiet står Nigel Farage, som för fem år sedan gjorde ett strålande EU-val som partiledare för högerpopulistiska Ukip.
Halva det brittiska folket vill ju ha en brexit och Nigel Farage har blivit en symbol för det. Han har varit duktig på att utnyttja situationen. Men det har han inte varit ensam om, även de liberala och de gröna som vill stanna kvar i EU har gjort starka val, säger Sören Holmberg.
Frans Timmermans:
I Nederländerna gjorde socialdemokratiska PVDA ett succéval med runt 18 procent av rösterna. Enligt tv-bolaget NOS motiverade närmare hälften av s-väljarna sitt val på samma sätt: Frans Timmermans.
Landets förre utrikesminister Frans Timmermans är de europeiska socialdemokraternas gemensamma toppkandidat till ordförandeposten i EU-kommissionen. Timmermans har lyft klimatförändringar och hållbarhet som sin viktigaste fråga men vill även se en offensiv för jämställdhet i EU samt ett fördjupat arbetet med de sociala rättigheterna.
Under ett kampanjbesök i Stockholm hyllade han den svenska modellen.
– Alla samhällen är baserade på sociala kontrakt, som ni i Sverige där arbetsmarknadens parter möts i en dialog – jag vill ha den typen av dialog också på EU-nivå, sade han till TT då.
Matteo Salvini:
Matteo Salvinis tuffa, invandringskritiska retorik verkar ha gett ringar på vattnet i EU-valet. Hans parti Lega blir med god marginal störst i Italiens val till EU-parlamentet. Med ett stöd på över 34 procent får partiet 28 av Italiens 73 mandat i Bryssel, jämfört med de sex platser som man sitter på nu.
Inför valet har Italiens inrikesminister Matteo Salvini jobbat beslutsamt med att försöka skapa ett nytt högernationalistiskt block inom EU, och har backats av högerpopulistiska partier från bland annat Frankrike, Tyskland och Nederländerna.
Heinz-Christian Strache:
Veckan innan valet avgick Österrikes vice förbundskansler Heinz-Christian Strache till följd av den så kallade Ibizaskandalen. Alltihop kulminerade i att samtliga ministrar från FPÖ fick lämna sina poster och förbundskansler Sebastian Kurz utlyste nyval.
Högerpopulistiska FPÖ tappar dryga 2 procent jämfört med förra valet och landar på runt 17 procent. Däremot verkar inte väljarnas förtroende för Sebastian Kurz ha rubbats och hans parti ÖVP landar på omkring 35 procent av de österrikiska rösterna, en ökning med drygt 7 procent.
Emmanuel Macron och Viktor Orbán:
Alla har pratat om Macron kontra Orbán i det här valet. De har blivit kontrastpunkter i debatten, påpekar Sören Holmberg.
Samarbeta mer eller samarbeta mindre? I valrörelsen har Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Frankrikes president Emmanuel Macron fått symbolisera vägvalet. För första gången i EU-parlamentets historia har de två största partigrupperna, konservativa EPP och socialdemokratiska S&D, förlorat sin gemensamma majoritet. Framåt går istället de EU-skeptiska högernationalisterna och de liberala EU-förespråkarna.
