Omkring 700 000 personer beräknas dö på grund av antibiotikaresistens varje år, men till 2050 kan siffran vara uppe i tio miljoner.
Antibiotikaresistensen håller snabbt på att bli en global kris och riskerar att rasera framsteg som tagit ett århundrade att åstadkomma inom sjukvården – när antibiotika som tidigare kunde ha räddat människor inte längre hjälper mot många infektioner.
– Antimikrobiell resistens är ett av de största hoten vi står inför som världssamfund, säger Amina Mohammed, vice generalsekreterare för FN, som även sitter med i FN:s samordningsgrupp för antimikrobiell resistens.
– En ny rapport visar att vi inte har tid att vänta för länge med att agera, säger hon.
"Global kris vi inte kan bortse från"
Världshälsoorganisationen, WHO, rapporterade 2017 att antibiotikaresistensen är en ”global kris som vi inte kan bortse från” och om den ignoreras kan mänskligheten kastas tillbaka till en tid när människor fruktade vanliga infektioner och riskerade livet vid mindre operationer.
Enligt den nya rapporten är 35 procent av de vanliga infektionerna redan resistenta mot de läkemedel som finns tillgängliga i dag i vissa OECD-länder, medan resistensen kan vara så hög som 80 till 90 procent i vissa låg- och medelinkomstländer.
De ekonomiska skadorna kan bli katastrofala till följd av antibiotikaresistensen genom att kostnaderna för hälso- och sjukvården kommer att öka, samtidigt som en hållbar mat- och foderproduktion i allt större utsträckning är i fara.
Världsbanken beräknar att uppemot 24 miljoner människor kan tvingas in i extrem fattigdom i låginkomstländer och att de samhällsekonomiska skadorna kan bli lika stora som under den globala finanskrisen 2008 och 2009.
Överanvändning till boskap
”Världen känner redan av de ekonomiska och hälsomässiga konsekvenserna genom att viktiga mediciner inte ger någon effekt. Utan investeringar från länder i alla inkomstgrupper kommer framtida generationer att uppleva de katastrofala effekterna av överanvändningen av antibiotika,” uppger WHO.
Felaktig användning och överanvändning av antibiotika i foder och till boskap är bidragande orsaker till ökad resistens mot antibiotika.
Även om WHO har rekommenderat att livsmedelsindustrin slutar att använda vissa antibiotika för att gynna djurs tillväxt så är användningen fortfarande hög, vilket i hög grad påverkar konsumenternas hälsa.
Enligt Alliance to save our antibiotics behandlas boskap i USA med fem gånger mer antibiotika än boskap i Storbritannien. Som en konsekvens av det har EU förbjudit importen av hormonbehandlat kött från USA.
En studie från Bangladesh visar att olika typer av antibiotika återfanns i hälften av alla hönsfoder. Det gällde foder från 14 olika märken och fyra olika distrikt. Bangladeshs råd för jordbruksforskning påpekar att halterna av antibiotika var långt över de nivåer som anses vara acceptabla för människors hälsa.