Grundvattnet sinar, och det varnas för låga nivåer i sommar igen. Men för de flesta kommer vattnet i kranen inte från grundvattnet, utan från sjöar och vattendrag. Vattenbristen beror där i stället på dålig kapacitet i vattenverken.
Den senaste rapporten om grundvatten från myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU), om läget i landet för maj visar på oroande låga grundvattennivåer i framför allt östra Sverige. SGU skiljer på små och stora vattenmagasin, berättar Johan Carlström, hydrolog på SGU.
– De små magasinen är de som finns i moränjordar och i urberg. Det är ur dessa som de som har egna brunnar får sitt vatten. De större magasinen är sandåsar och rullstensåsar, och de står för den kommunala vattenförsörjningen.
Men ungefär hälften av Sveriges befolkning får vattnet från sjöar och vattendrag. Grundvattentäkterna används också för att rena sjövatten.
– För ungefär en fjärdedel av befolkningen är det konstgjort grundvatten, det vill säga vatten från en sjö som leds in i en grundvattentäkt för att renas. Här i Uppsala har vi det så, vattnet tas ur Fyrisån och leds in i åsen, säger Johan Carlström.
Det innebär att omkring sju och en halv miljon dricker sjövatten. Men det är ändå en betydande andel av svenskarna (en fjärdedel) som riskerar att påverkas av att grundvattennivåerna blir låga. Pär Dalhielm, vd på branschorganisationen Svenskt vatten tycker dock att ordet vattenbrist leder fel.
– Det är brist på grundvatten i vissa områden, som på Gotland, men att många kommuner inför bevattningsförbud beror oftast på kapacitetsbrist i vattenverken, säger han.
Kapacitetsbrist
Förra året hade 116 kommuner bevattningsförbud, och i de allra flesta fall berodde det på kapacitetsbrist. Vattenverken klarar helt enkelt inte av att rena så mycket vatten som konsumenterna vill ha vid vissa tider. Men det är inte brist på själva vattnet, förklarar han. I exempelvis storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö tas dricksvattnet ur vattendrag, och en sjö som Mälaren torkar inte ut.
Men då det är varmt sätter vi oftare på kranarna. Johanna Lindgren, vd på kommunalförbundet Norrvatten i Stockholm som förser 14 kommuner i norra Stockholm med dricksvatten renat ur Mälaren, berättar att förbrukningen skjuter i höjden direkt när vårtemperaturen stiger.
– I onsdags, den 22 maj, hade vi årets högsta förbrukning. Då var det varmt, säger hon.
Förra året vid samma tid var läget dock värre. Vattenverket gick för högtryck i sex veckor, då det var sommarvarmt redan i maj. Exakt vad som får oss att skruva på kranen så fort värmen kommer vet hon inte. Men trädgårdsintresset har ökat, liksom antalet pooler i villaträdgårdarna.
– Vi tror att det är sådana sommaraktiviteter som bevattning av planteringar, spolning med slang och högtryckstvätt, och också att man fyller pooler. Det gör att förbrukningen ökar, säger Johanna Lindgren.
Investeringsbehov
Vattenverken är gamla, generellt sett, förklarar både hon och Pär Dalhielm.
Det skulle behövas nya investeringar på runt 25 miljarder kronor per år för att motsvara behoven, men nu lägger vi bara ned hälften, enligt Pär Dalhielm.
– Vi har kapacitetsbrist när det är hög förbrukning. Senast vi byggde ut vår kapacitet var 1965. Sedan dess har Stockholm växt mycket, säger Johanna Lindgren.
Samtidigt spills det en hel del på vägen. Upp till 20 procent av det rena vattnet läcker ut på vägen mellan vattenverket och kranen. Vore det inte bättre att helt enkelt täta läckorna?
– Jo, men det är också en kostnadsfråga. Nu byggs det så mycket så vi har mest fokus på att klara nybyggnationen, men vi förnyar ledningsnätet också, säger Johanna Lindgren.
Grundvatten och sjövatten
Hälften av svenskarna får sitt vatten från vattendrag och sjöar. Ytterligare en fjärdedel av befolkningen får sjövatten från grundvattentäkter, som letts in och renats där.
En fjärdedel av befolkningen, ungefär två och en halv miljon svenskar, är direkt beroende av grundvattnet. De som hämtar vatten ur egna brunnar, och därmed använder de små vattenmagasinen, är runt en miljon permanentboende, enligt SGU.
Källa: SGU
Låga grundvattennivåer
Sveriges geologiska undersökning (SGU) gör regelbundet undersökningar av hur grundvattentillgången ser ut.
Nu är nivåerna låga i stora delar av Sverige. Särskilt i mellersta Sverige och på Gotland. För de stora vattenmagasinen, som finns i sandåsar, rullstensåsar och liknande är nivåerna mycket under det normala i Mellansverige runt Mälardalen och på Gotland.
De stora magasinen fylls på långsamt, ett enstaka regnväder gör inte mycket till eller från. De låga nivåerna nu härrör från torka under ett par år tillbaka.
De små magasinen, som förser de som har egna brunnar med vatten, fylls dock på ganska snart efter ett rejält regn. Där kan en regnig sommar hjälpa.
Källa: Sveriges geologiska undersökning, SGU
