Samtalen om en övergång till civilt styre i Sudan fortsätter, men parterna träter om vem som ska leda den treåriga regeringen. Demonstranterna insisterar på en civil ledare, medan armén vill se en militär.
Samtalen mellan det ledande militärrådet och företrädarna för demonstranterna pågick ända in på småtimmarna natten till måndag. Därefter avbröts det – parterna hade inte kommit överens.
En uppgörelse var aviserad redan förra veckan, men sköts upp efter att det utbrutit våld vid två protester i huvudstaden Khartoum.
”Vi har ingen brådska med den avgörande segern. Vilket resultatet än blir kommer det att bli ett steg framåt”, twittrar gruppen SPA som startade protestkampanjen mot den nu avsatte presidenten Omar al-Bashir i december.
Ledarposten
Oenigheten grundar sig i frågan om vem som ska leda övergångsregeringen, enligt en av företrädarna för Alliansen för fred och förändring (AFC) som deltog i samtalen.
– Militären insisterar fortfarande på att övergångsregeringen bör ledas av någon från militären. De rättfärdigar det med att hävda att landets säkerhet är hotad, säger Satea al-Haj från AFC.
– Men det internationella samfundet och Afrikanska unionen kommer inte att acceptera ett militärt styre. Folket i Sudan vill ha en civil regering, fortsätter han.
Enligt generallöjtnant och talesperson för militärrådet, Shamseddine Kabbashi, ska samtalen återupptas under måndagskvällen. En AFP-reporter på plats säger att samtalen verkligen startat.
Militärrådets ställföreträdande chef Hamdan Dagalo uppger i ett uttalande att en överenskommelse är att vänta inom kort.
Beslutat om parlament
Förra veckan kom parterna överens om en övergångsregering, vars mandat ska löpa i max tre år och följas av fria, demokratiska val. Ett parlament ska också grundas, med 300 medlemmar, varav majoriteten ska utgöras av nyckelpersoner från proteströrelsen.
Sudan styrs i dag av en militärjunta, sedan den mångårige presidenten Omar al-Bashir tvingades bort från makten i april.
Protesterna i Sudan
19 december 2018: Hundratals demonstranter ger sig ut på gatorna i Atbara och andra städer för att protestera mot en tredubbling av brödpriset efter avskaffade livsmedelssubventioner. Vid det laget har landet redan haft underskott på bröd i tre veckor, mitt under kraftig inflation.
20 december: Protesterna sprids till huvudstaden Khartum och andra städer. Demonstranterna skanderar ”frihet, fred, rättvisa” och kräver regimens fall. Polis och militär kallas in mot demonstranterna och flera personer dödas.
24 december: President Omar al-Bashir lovar ”riktiga reformer”.
Demonstrationerna fortsätter på nästan daglig basis och sprids till fler delar av landet. Ytterligare demonstranter mister livet.
17 januari 2019: Västländer uppmanar regeringen att respektera demonstrationsrätten. Den svarar med att dra in ackrediteringar för flera sudanesiska journalister anställda av utländska mediebolag.
22 februari: al-Bashir utropar ett ettårigt nationellt nödläge, varpå protesterna mattas av.
6 april: Hundratals demonstranter tågar mot presidentpalatset i Khartum, där de inleder en sittstrejk och kräver presidentens avgång.
8 april: Militär slår en ring runt demonstranterna vid presidentpalatset, sedan de efterfrågat arméns stöd. Regeringen meddelar att sju personer dödats i samband med protesterna de senaste dagarna.
9 april: Landets poliskår meddelar att alla dess styrkor beordrats att inte ingripa mot demonstranterna.
11 april: Försvarsministern meddelar statlig tv att al-Bashir lämnar presidentposten.
12 april: Försvarsminister Awad Mohamed Ahmed Ibn Auf, som tagit över efter al-Bashir, lämnar i sin tur över till generallöjtnant Abd al-Fattah al-Burhan. Protesterna fortsätter.
13–15 maj: Oroligheter och skottlossning utbröt mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor i Khartum och flera dödsoffer rapporterades, och samtalen mellan parterna lades på is.
18 maj: FN, EU och Afrikanska unionen manar till återupptagna samtal mellan parterna vilket också sker.
