Moderatledaren Ulf Kristersson väcker ett formellt misstroendevotum mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Bakgrunden är turerna kring att Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler petades från sin tjänst. ”Desperat”, säger statsminister Stefan Löfven (S) om M:s agerande.
Moderaternas begäran innebär att riksdagen ska rösta om en misstroendeförklaring mot Strandhäll den 28 maj, om inget händer dessförinnan.
– Det är utomordentligt allvarligt att Annika Strandhäll avsatt en generaldirektör av politiska skäl och därefter inte talat sanning om skälen. Annika Strandhälls beteende undergräver integriteten och oberoendet för statsförvaltningen, säger Ulf Kristersson.
– Vårt tålamod är slut. Vårt förtroende är förbrukat, säger Ulf Kristersson.
Löfven: Desperat
Statsminister Stefan Löfven beskriver misstroendeförklaringen som ett ”utfall mot statsrådet Strandhäll”. Han förstår inte varför M inte kan vänta på den granskning som för närvarande sker i riksdagens konstitutionsutskott (KU) i ärendet med petningen av generaldirektören. Den ska vara klar i början av juni.
– Det här agerandet kan inte betecknas på annat sätt än desperat. Moderaterna vill uppenbarligen inte ha granskningen av ärendet på bordet. Just nu behandlas det i KU. Att inte invänta en seriös behandling innan man använder sig av riksdagens viktigaste verktyg, kan inte beskrivas på annat sätt, säger Stefan Löfven.
Annika Strandhäll själv menar att kravet är ett försök av M att rädda svikande opinionssiffror inför EU-valet.
– Det här är komplett ogrundat, säger hon till TV4.
Stöttas av KD
Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor ställer sig bakom M:s misstroende, men vet inte hur de forna Allianskamraterna Centerpartiet och Liberalerna tänker göra.
– För ett år sedan ville ju Centerpartiet att Anne-Marie Begler skulle återinträda, jag hoppas på ett brett stöd. Men dagens besked är Moderaternas och Kristdemokraternas, säger Busch Thor.
Sverigedemokraternas gruppledare Mattias Karlsson säger till TT att även hans parti sannolikt kommer att stödja M:s krav.
– Om inte Strandhäll lyckas leverera en väldigt klargörande version nu som ställer saken i ett annat ljus, så har jag svårt att se att vi kommer landa i någon annan slutsats än att vi stödjer misstroendeförklaringen, säger Karlsson.
Centerns gruppledare Anders W Jonsson lämnar inget besked, men säger att det som framkommit om regeringens hantering av ärendet är ”allvarliga saker”.
– Vi hade gärna sett att den här frågan hade fått utredas ordentligt av KU, säger han och tillägger att frågan om partiets hållning om misstroendet ska diskuteras i riksdagsgruppen.
Liberalerna, som anmälde Strandhälls och regeringens hantering av Beglerpetningen till KU förra året, vill avvakta.
”Liberalerna är starkt kritiska till Strandhälls agerande. Frågan hur vi ställer oss till ett misstroende är för tidigt väckt” skriver partiets presschef Elin Boberg i en kommentar.
Står inte bakom
Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt säger till TT att det för närvarande inte finns några uppgifter som gör att V kommer att stödja en misstroendeförklaring. Miljöpartiets gruppledare Jonas Eriksson säger att partiet inte har tagit ställning men att det är konstigt att man inte avvaktar KU:s utredning.
Det var i april förra året som Begler med två dagars varsel fick gå från Försäkringskassan, mot sin egen vilja. Enligt Annika Strandhäll hade departementet under hela 2017 haft samtal med Begler och uttryckt sitt missnöje mot henne, uppgifter som Begler ställt sig frågande inför.
Begler har motsagt uppgifter som lämnats i KU:s utfrågningar om att avgången var frivillig, i meningen att hon skulle ha slutat för att hon kände att regeringen inte hade förtroende för henne.
Häromdagen skrev en tidigare rättschef och en tidigare generaldirektör på Försäkringskassan i ett mejl till KU att Annika Strandhälls uppgifter i KU om att Ann-Marie Begler varnats vid flera tillfällen är ”missvisande”.
Turerna kring chefsposten
Den 27 april förra året kallade dåvarande socialministern Annika Strandhäll (S) till presskonferens för att meddela att Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler skulle bytas ut omedelbart. Beslutet var helt oväntat och Strandhäll hade svårt att förklara vad som låg bakom.
Begler gjorde klart att hon hade velat fortsätta och hävdade senare i intervjuer att hon fick sparken för att regeringen var rädd att förlora valet på grund av debatten om Försäkringskassan som hjärtlös och stelbent byråkratisk.
Strandhäll sade att det inte alls handlade om det utan att Begler inte gjort nog för att se till att människor inte hamnar i limbo mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, när de inte längre beviljas sjukpenning utan måste söka jobb.
Regeringen och Strandhäll KU-anmäldes för petningen av Begler.
En permanent ersättare på generaldirektörsposten – Nils Öberg, som nu leder Kriminalvården – utsågs först i maj i år.
Riksdagens misstroendeförklaringar
Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring sju gånger. För att en sådan ska väckas krävs att minst 35 ledamöter enas om det.
Oktober 2015: SD lägger misstroendeförklaring mot finansminister Magdalena Andersson (S). Alliansen lägger ned sina röster och misstroendeförklaringen röstas ned med stöd av V.
Januari 2015: SD begär misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S). SD röstar för, Alliansen lägger ned sina röster och S, V och MP röstar mot.
Oktober 2002: M fick igenom en omröstning mot att S tre veckor efter valet inte kommit överens om stöd från V och MP. Röstades ned med 174–158 (17 avstod från att rösta).
Oktober 1998: M fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) mot att han inte avgått efter valet. Röstades ned med 186–82 (74 avstod från att rösta).
November 1996: M, FP, KD fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) om uttalande under ett Kinabesök. Röstades ned med 204–119 (16 avstod från att rösta).
Februari 1985: M, FP och C fick igenom en omröstning mot utrikesminister Lennart Bodström (S) om uttalande om ubåtskränkningar. Röstades ned med 182–160.
Oktober 1980: S och VPK fick igenom en misstroendeomröstning mot statsminister Thorbjörn Fälldins (C) ekonomiska politik. Röstades ned med 175–174.
Källa: Riksdagen
