På toppmötet diskuterade de 27 EU-ledarna politiska prioriteter för 2019–2024. Den så kallade strategiska agendan är tänkt att antas vid toppmötet i Bryssel i juni.

Åtta länder, inklusive Sverige och Frankrike, vill att agendan innehåller en långsiktig klimatstrategi med målet att inte ha några nettoutsläpp senast 2050. Men inte till exempel Tyskland och Polen.

– Det är olika syn på hur fort man ska gå fram. Jag har naturligtvis framfört att vi vill se nettonollutsläpp 2050. Det är inte alla som är av den uppfattningen, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Ger inte upp

I de länder som inte ställer upp på det nya utsläppsmålet finns en oro för att ökade klimatkrav ska hota industrins konkurrenskraft.

Löfven har dock inte gett upp om att få med det nya långsiktiga klimatmålet i EU:s strategiska agenda.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel uppgav att hon är för att skärpa klimatpolitiken, även om hon inte nu kan ställa sig bakom ett nytt mål

Förslaget att höja EU:s långsiktiga klimatambitioner kommer från EU-kommissionen. Dess ordförande Jean-Claude Juncker uppgav på en presskonferens att han känner stor sympati för alla de unga som i dag demonstrerar för att politikerna ska göra mer.

Undvika bråk

I den deklaration som EU-ledarna antog på Sibiutoppmötet nämndes kampen mot klimathotet bara i en rad. Tanken var dock aldrig att den skulle ta upp sakpolitiska frågor. Orsaken är att EU-ledarna inte ville riskera bråk så nära inpå EU-parlamentsvalet.

I EU-länderna finns olika syn på EU:s prioriteringar framöver.

Frankrikes president Macron pekade inför reportrar på att 400 miljoner européer i EU-valet kan rösta på ett projekt för att bygga vidare på Europa.

– Eller ett projekt för att förstöra, ta i sär Europa och återvända till nationalism, sade han.

"Bli smalare"

Österrikes konservative förbundskansler Sebastian Kurz vill göra om unionen i grunden.

– EU borde bli smalare och mer effektivt, sade han.

Flera konflikter kan flamma upp mellan EU-ledarna det närmaste året. I höst väntar hårda förhandlingar om EU:s långtidsbudget och någon överenskommelse om migrationspolitiken finns ännu inte.

Redan om några veckor hotar ett nytt bråk. EU-ledarna ska i juni utse nya personer för flera av EU:s toppjobb, bland annat EU-kommissionens ordförande och EU-ledarnas ordförande.

De personerna kommer att ha stora möjligheter att påverka EU:s agenda.

Många hänsyn

EU-ledarna behöver inte bara ta hänsyn till duglighet. De fyra som får toppjobben måste komma både från norra och södra Europa och från små och stora länder. Stefan Löfven understryker att även könsfördelningen är viktig.

Dessutom kommer de vinnande partigrupperna i EU-parlamentsvalet att göra anspråk på att kommissionens ordförande ska tas från den vinnande gruppen.

Löfven stödjer de europeiska socialdemokraternas kandidat, holländaren och EU-kommissionären Frans Timmermans.

I Sibiu bestämdes att ett extra toppmöte ska hållas den 28 maj, bara två dagar efter EU-valet, för att ta sig an den känsliga namnfrågan.

I Sibiu spelade EU-ledarna ned pågående och kommande konflikter. I stället lovade de i sin deklaration att hålla ihop i ”vått och torrt”, försvara ett enat Europa och alltid söka gemensamma lösningar.