Om en månad är det EU-val. Men många vet inte vad valet handlar om eller hur den enda direkt folkvalda EU-institutionen egentligen fungerar. ”Märkligt med tanke på att vi varit medlemmar i ett kvarts sekel nu”, säger statsvetaren Magnus Blomgren.
Vissa hävdar att Europaparlamentet egentligen inte har någon större reell makt. En gammal seglivad myt, hävdar Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.
EU-parlamentets inflytande över lagstiftningsprocessen har ökat successivt genom åren.
– De som säger att Europaparlamentet inte har någon makt – de vet inte vad de pratar om faktiskt, säger Blomgren.
Numer tas de flesta beslut efter förhandlingar mellan EU-parlamentet och ministerrådet, där ministrar från samtliga EU-länders regeringar sitter. På EU-språk kallas det den ordinarie beslutsprocessen och innebär att EU-parlamentet och ministerrådet måste vara överens för att en ny lag ska bli till.
Fått mer makt
Tidigare kallades det sättet att stifta lag medbeslutande och täckte då färre områden. Nu gäller det på många fler, efter det att medlemsländerna enats om att det är så EU normalt bör fatta beslut om nya lagar.
– Så all politik som kommer från EU-systemet i form av direktiv etcetera – där har Europaparlamentet haft sitt inflytande.
– Och det är liksom hela den inre marknaden och så vidare, jättestora områden som påverkar vår vardag, fortsätter Blomgren.
Men visst finns det fortfarande undantag. Och de gäller framför allt de mellanstatliga områden där EU har mindre makt över medlemsstaterna, till exempel i utrikes- och skattepolitiken.
Beslut i dessa frågor kräver enhällighet i ministerrådet, det vill säga att alla EU-ländernas regeringar säger ja.
– Men sedan beror det på lite vad man menar. Det är klart att det finns många frågor som EU inte har med att göra över huvud taget, till exempel sjukvården och kulturen till stora delar.
Låg kunskapsnivå
Trots att Europaparlamentet är den enda direkt folkvalda EU-institutionen – och enligt Blomgren också Europas mest centrala politiska arena – är dock kunskapen om hur samarbetet fungerar oroväckande låg. Något som utredningen ”EU på hemmaplan” slog fast 2016.
Enligt en Novus-undersökning som genomförts på uppdrag av SVT och Ekot , och som publicerades i början av april, känner hela 59 procent av svenskarna att de inte fått tillräckligt med information för att kunna rösta i EU-valet i slutet av maj.
– Märkligt nog, med tanke på att vi varit medlemmar i ett kvarts sekel nu, så har EU-systemet inte riktigt inlemmat sig i hur vi svenskar tänker på politik – och här hjälper ju partierna heller inte riktigt till.
Lyssna på kandidaterna
Enligt Blomgren pågår den politiska diskussionen i Sverige som om EU inte fanns.
I riksdagsvalet förra året sas till exempel mycket lite om EU-politik, trots att svenskarna då indirekt utsåg den regering som kommer att bedriva EU-politik i ministerrådet.
– Då är det inte så konstigt att medborgarna inte uppfattar hur EU fungerar. Här har också media ett ansvar, även om jag tycker att journalisterna blivit lite bättre.
TT: Så hur ska man gå tillväga om man vill få bättre koll?
– Det första är att lyssna på vad partierna säger – men jag tycker även att man ska lyssna lite mer på kandidaterna än vad man normalt gör.
– Europaparlamentet är mycket mer individualiserat än vad riksdagen är, och det finns ganska stor frihetsgrad att operera där på olika sätt.
Frågor som EU-valet handlar om – och inte handlar om
Det kan vara svårt att hänga med i debatten inför valet till EU-parlamentet. I synnerhet då partigrupper och kandidater lovar att genomföra saker som egentligen främst ligger på medlemsstaterna att förhandla om.
Det här är det till exempel inte aktuellt för EU-parlamentet att besluta:
1. om Sverige ska införa euron
2. om hur stor Sveriges EU-avgift ska vara
3. om EU-skatter, till exempel en finansiell transaktionsskatt eller koldioxidskatt.
4. om Sverige ska vara med i bankunionen
5. om att stoppa EU-parlamentets flyttkarusell
6. om att inrätta ett europeiskt FBI
7. om nya eller utökade sanktioner mot Ryssland
8. om att avbryta medlemskapsförhandlingarna med Turkiet
9. om att förlänga eller avbryta förhandlingarna om brexit
10. om EU:s krav och villkor i olika handelsförhandlingar
Men det här är aktuellt för EU-parlamentet att besluta:
1. om en ny kommissionsordförande ska godkännas
2. om den nya EU-kommissionen ska godkännas
3. om att godkänna nya EU-länder
4. om nya förslag om fördjupat eurosamarbete
5. om att godkänna handelsavtal med exempelvis Australien, Nya Zeeland och Mexiko
6. om nya regler för att bekämpa terrormaterial på internet
7. om regler för utländska åkares rätt att ta inrikestransporter i andra EU-länder
8. om nya rättigheter för tågpassagerare vid förseningar
9. om samordning av medlemsländernas socialförsäkringssystem
10. om vegetariska produkter ska få kallas korv eller burgare
11. om rätten att få ta cykeln med sig på tåget
Så fördelas mandaten
I Europaparlamentet sitter totalt 751 ledamöter, vilka fördelas utifrån varje medlemslands folkmängd, och som röstas fram av EU-ländernas medborgare i allmänna val vart femte år.
När Storbritannien lämnar EU kommer antalet ledamöter att minskas till 705 stycken.
Precis som i nationella parlament arbetar ledamöterna i Europaparlamentet i olika utskott som ansvarar för olika ämnesområden. Totalt finns 20 ständiga utskott, men parlamentet kan även skapa tillfälliga utskott, som till exempel Panama-utskottet som kom till efter den stora skatteläckan våren 2016.
Källa: Nationalencyklopedin, EU-upplysningen, Riksdagen, Europaparlamentet
Det gör EU-parlamentet
Kommissionens uppgift är att företräda EU:s gemensamma intressen och ministerrådet och Europeiska rådets är att företräda medlemsstaternas. Men Europaparlamentets uppgift är att representera medborgarnas.
Det huvudsakliga arbetet består i att besluta om nya lagar, men Europaparlamentet tar också beslut om EU:s budget och ska även kontrollera och godkänna EU-kommissionen. Europaparlamentet yttrar sig också i olika frågor genom att skriva resolutioner, eller lobbar för förslag som de tycker att kommissionen ska lägga fram.
I den ordinarie beslutsprocessen, som nu är utgångspunkt för de flesta frågor, måste ministerådet och EU-parlamentet vara överens för att en ny lag ska bli till.
Det innebär förenklat att 1. EU-kommissionen lägger ett lagförslag som 2. först behandlas i Europaparlamentet och ministerrådet men som 3. sedan förhandlas mellan ministerrådet och Europaparlamentet i en trepartsförhandlig, eller ett så kallat trilogmöte.
Källa: Europeiska rådet, EU-upplysningen
