Hot, kränkningar, trakasserier och attacker har blivit en del av riskerna med yrket för journalister i många länder. Bara en fjärdedel av de 180 länder som ingår i Reportrar utan gränsers årliga pressfrihetsindex har ”bra” eller ”ganska bra” villkor för den fria journalistiken. Årets siffror, 24 procent mot 26 procent förra året, visar att det blir allt färre länder där journalister kan arbeta fritt utan rädsla för repressalier, hot eller våld.

Rädsla för våld och död

Mellanöstern och Nordafrika fortsätter att vara den svåraste och farligaste regionen för journalister.

Demokratiaktivisten Ahmed Mansoor dömdes till tio års fängelse för ett inlägg på sociala medier där han uttryckt kritik mot regeringen i Förenade arabemiraten. Mordet på den saudiska journalisten Jamal Khashoggi inne på det saudiska konsulatet i Istanbul i Turkiet i oktober 2018 sände en tydlig signal till journalister långt bortom Saudiarabiens gränser. Rädsla för våld och död leder i många fall till självcensur bland journalister.

Sett till världsdelar går Nord- och Sydamerika tillbaka mest. Nicaragua står för det största raset tillsammans med Tanzania och Centralafrikanska republiken. Nicaraguanska journalister som bevakat protesterna mot president Daniel Ortegas regering behandlas som demonstranter och attackeras fysiskt. Många har tvingats att fly utomlands. Bland annat har Miguel Mora och Lucia Pineda Ubau, två journalister vid tv-kanalen 100% Noticias, anklagats för terrorism.

USA ingår nu i gruppen av länder där situationen för pressfriheten betraktas som problematisk. Aldrig tidigare har amerikanska journalister utsatts för så många dödshot. Hat mot medier drev i juni 2018 en man att gå in på tidningen Capital Gazette i Annapolis, Maryland, och skjuta ihjäl fyra journalister och ytterligare en anställd.

Störst förbättring i Etiopien

Enligt pressfrihetsorganisationen Kommittén för skydd av journalister, CPJ, har elva procent av president Donald Trumps inlägg på Twitter förolämpat eller kritiserat journalister eller medier. Trumps fientliga inställning till medier, där han avfärdar kritisk rapportering som ”falska nyheter” påverkar i allt högre grad andra ledare i bland annat Venezuela och Filippinerna. De använder sig också av begreppet för att rättfärdiga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och angrepp mot pressfriheten.

Etiopien visar den största förbättringen och hoppar 40 placeringar uppåt i listan efter att ha släppt alla sina fängslade journalister. Även i Gambia, Malaysia, Maldiverna och Armenien har det skett kraftiga förbättringar.

I botten ligger Turkmenistan som för första gången rankas som världens sämsta land vad gäller pressfrihet, tillsammans med Nordkorea, Eritrea, Kina och Vietnam.

Sverige har fallit en placering i årets index och finns nu på tredje plats. Norge toppar för tredje året i rad, följt av Finland.