Endast var femte skola har fått kompensation för inflationen i budgeten för skolmat, och 7 av 10 kostchefer ser behov av mer pengar. Det visar en enkätundersökning beställd av livsmedelsföretaget Orkla Sverige, som besvarats av 90 av Sveriges 290 kommuner.

När skolköken sparar in på kostnaderna går åtgärderna på flera sätt hand i hand med kommunernas klimatarbete. 66 procent av skolköken svarar att de jobbar intensivare med att minska matsvinn, 37 procent köper in och lagar mer säsongsbetonat och 53 procent uppger att de lagar mer växtbaserat.

Att äta mindre rött kött går i linje med de nya nordiska näringsrekommendationerna, som tar hänsyn till såväl klimat som hälsa.

När det kommer till hur maten produceras sker dock en tillbakagång för miljöarbetet; 61 procent av skolköken köper mindre ekologisk mat för att spara pengar. 1 av 10 väljer även att minska på de lokala och svenska inköpen, enligt undersökningen.

– Det är beklagligt att se den ekologiska maten minska kraftigt. Men kanske ännu mer allvarligt i dessa tider är att vi även ser att inköpen av det lokala och svenska minskar, även om det är på lägre nivåer. Den offentliga sektorn är en oerhört viktig aktör för att säkerställa att vi har svensk råvaruproduktion och tillagning av mat i Sverige, säger Kristina Fransson, direktör för foodservicemarknaden på Orkla Foods Sverige i ett pressmeddelande.

Ingen av de tillfrågade kostcheferna har minskat ner på portionernas storlek, och var tredje uppger att de helt enkelt spräcker budgeten för skolmaten.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.