För nionde månaden i rad har ett globalt värmerekord noterats. Februari 2024 blev den varmaste februarimånaden som hittills har uppmätts på jorden, enligt EU:s klimattjänst Copernicus.
I Tokyo slog körsbärsblommorna ut en månad tidigare än normalt och i Mexico City har jakarandaträden fyllts av lila knoppar – fast de brukar blomma först i slutet av mars. Skidbackar på en del platser i Europa har förvandlats till lerhögar och i Killeen i Texas nådde temperaturen rekordhöga 38 grader.
Februari blev den varmaste februarimånad som hittills har uppmätts på jorden med en medeltemperatur på 13,54 grader, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Det var 0,81 grader varmare än snittet för februari under 1991–2000 och 1,77 grader varmare än det uppskattade genomsnittet för månaden under förindustriell tid.
Månaden var 0,12 grader varmare än den tidigare rekordvarma februari 2016.
Över 2 grader
Den första halvan av februari var särskilt varm. Fyra dagar i rad var medeltemperaturen 2 grader varmare än under förindustriell tid. Ett av målen i Parisavtalet, som världens länder har skrivit under för att bromsa klimatförändringens mest förödande effekter, är att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader – men då syftar det på en uppvärmning som håller i sig under flera årtionden. Men att gränsen överskrids tillfälligt brukar forskare ändå beskriva som en varningsklocka.
I Europa låg temperaturen långt över medel i de centrala och östra delarna. Sammantaget var månaden 3,3 grader varmare än snittet 1991–2020.
Det var även rekordvarmt i världshaven. Genomsnittstemperaturen i ytvattnet var 21,06 grader, den högsta noteringen för någon månad hittills i Copernicus dataset.
Inte förvånande
Väderfenomenet El Niño har bidragit, men den stora boven är människans utsläpp av växthusgaser.
– Februari ansluter sig till raden av rekord de senaste månaderna. Hur anmärkningsvärt det än kan tyckas är det egentligen inte förvånande eftersom den fortsatta uppvärmningen av klimatsystemet oundvikligen leder till nya extrema temperaturer, säger Carlo Buontempo, chef för Copernicus klimatförändringstjänst, i en kommentar.
Nya värmerekord och dess konsekvenser är att vänta om inte koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stabiliseras, varnar Buontempo.
