Är du växtätare av hållbarhetsskäl men tveksam till så kallad processad mat? Nu har forskare jämfört miljöbelastning och näringsvärden på en diet rik på sojakorv och vegoburgare med medelsvenskens kost – och har lugnande besked.
Sojakorv, havremjölk, vegobollar och f*skpinnar. Hyllan för växtbaserade helfabrikat tar allt större plats i många butiker, parallellt med en växande kritik mot så kallad processad mat. Den kallas näringsfattig och miljövänligheten har ifrågasatts. Nu har forskare från Stockholm Resilience centre undersökt om det ligger något i påståendena.
Korta svaret är: Inte mycket. Genom att jämföra olika växtbaserade dieter med vad en medelsvensk äter har forskare kommit fram till att även den som har en vegansk diet rik på helfabrikat äter mer hållbart än motsvarande animaliska livsmedel. De har undersökt såväl klimat- och miljöaspekter som näringsvärden.
– Det bästa du kan göra för planeten, din egna hälsa och din plånbok är att gå över till en i huvudsak växtbaserad kost. Om du tycker det är lättare att byta till processade livsmedel som ser ut och känns som kött, fisk eller mejeriprodukter, är det okej, säger Anne Charlotte Bunge, huvudförfattare till studien och forskare på Stockholm Resilience centre vid Stockholms universitet i ett uttalande.
Ny kunskap
Resultatet tillför ny kunskap, eftersom tidigare jämförelser utgått från växtbaserad kost bestående av främst oprocessade livsmedel som bönor och linser. Även dessa ingick i studien, och Anne Charlotte Bunge säger så här om skillnaden mellan de olika dieterna:
– Oprocessade livsmedel är generellt sett lite bättre när det gäller hållbarhet, men den största minskningen av matens ekologiska fotavtryck får du genom att minska konsumtionen av animaliska livsmedel.
Den oprocessade vegodieten var dock billigare än den som bestod mer av helfabrikat.
När det gäller klimatet skulle en övergång till växtbaserad kost minska växthusgasutsläppen med upp till 50 procent, och det gäller oavsett om produkterna är processade eller inte. Växtbaserad diet kräver också betydligt mindre jordbruksmark än blandkost, och har en lägre vattenanvändning, förutom om den innehåller stora mängder frukt och grönsaker som bevattnas.
Nyttigare
Alla vegetariska och veganska dieter som forskarna testade hade ett bättre intag av järn, fiber och fleromättade fetter än medelsvenskens diet. Dieten bestående av processade veganska livsmedel uppfyller näringsrekommendationerna, enligt forskarna, förutom att den är lite för rik på salt.
– I Sverige är det obligatoriskt att berika vissa livsmedel med mikronäringsämnen som vitamin D och kalcium. På grund av det har processade svenska växtbaserade alternativ ofta ett näringsinnehåll i nivå med det animaliska livsmedel de avser att ersätta. Till exempel har havredryck en liknande kalciumnivå som vanlig mjölk, säger Anne Charlotte Bunge.
Studiens medförfattare Line Gordon, tillika chef för Stockholm Resilience centre, varnar för att fastna i diskussioner om processade kontra oprocessade veganska livsmedel är bäst för miljön.
– Det viktigaste budskapet är att vi behöver minska mängden animaliska livsmedel som vi äter i många västerländska samhällen. Olika konsumentgrupper har olika preferenser, och om det kan mötas med en mångfald av alternativ är det bara fördelaktigt.
Sex dieter jämfördes med medelsvenskens
Forskarna komponerade sex olika dieter och jämförde deras näringsintag, miljöpåverkan och pris med den genomsnittliga kosten hos en person i Sverige.
Bland dieterna fanns veganska, vegetariska eller ”flexitarianska” (i huvudsak vegetarisk men inte fullständigt), och var och en av dem baserades antingen på oprocessade eller processade växtbaserade alternativ.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature och går att läsa här.
Källa: Stockholm Resilience centre
