Temperaturen på jorden ser ut att öka långt bortom de mål världens länder ställt sig bakom för att försöka mildra de värsta effekterna av ett ändrat klimat. Nuvarande löften pekar mot en uppvärmning på 2,5–2,9 grader, enligt FN.
Fler och värre värmeböljor, skogsbränder, skyfall och stormar. Sämre skördar, dålig luft, försurade hav och svårigheter för många växt- och djurarter att klara sig. Och så påverkad tillgång på arbetskraft, ekonomiska skador och ökade hälsoproblem i den globala uppvärmningens spår.
Det finns inte längre någon person eller ekonomi på planeten som inte berörs av klimatförändringens effekter, konstaterar FN:s miljöchef Inger Andersen.
– Vi behöver sluta sätta oönskade rekord för växthusgasutsläpp, globala temperaturtoppar och extremväder, säger hon i en kommentar.
Genomsnittstemperaturen i september var den högsta globalt för månaden sedan mätningar inleddes och 2023 väntas bli det varmaste året som hittills uppmätts.
Utsläppen ökar
Sedan Parisavtalet kom till 2015 har vissa framsteg skett. Utsläppen av klimatskadliga växthusgaser, främst orsakade av människans förbränning av fossila bränslen, har förvisso inte börjat minska – men ökningen till 2030 ser inte ut att bli lika stor som ländernas klimatpolitik pekade mot före avtalet.
Men för att ha en chans att leva upp till målen som ska mildra klimatförändringens mest förödande effekter måste arbetet växla upp. Och det redan det här årtiondet, understryker FN:s miljöprogram Unep i Emissions gap report.
För att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, jämfört med förindustriell tid, måste utsläppen minska med 28 procent till 2030 och med 42 procent för 1,5 grader. Ländernas nuvarande klimatlöften skulle, om de efterlevs, bara minska de globala utsläppen med 2–9 procent, enligt rapporten.
Lever världens länder upp till sina klimatlöften väntar en uppvärmning på 2,5–2,9 grader vid seklets slut. Fortsätter nuvarande politik skulle det däremot handla om 3 graders uppvärmning, enligt rapporten.
Den globala utsläppen ökade med 1,2 procent mellan 2021 och 2022 och nådde rekordnivån 57,4 gigaton koldioxidekvivalenter. Ökningen för G20-länderna, som står för lejonparten av alla utsläpp, landar också på 1,2 procent för 2022.
Globala spänningar
Årets klimattoppmöte sker mot en kuliss av ökade geopolitiska spänningar. Rysslands krig i Ukraina fortsätter och konflikten mellan Israel och Hamas har blossat upp igen.
– En övergripande fråga inför COP28 är om man kommer att lyckas samlas kring att lösa klimatfrågan, trots konflikterna i världen, säger Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute.
– Det finns ju många andra aktörer, näringslivet är väldigt redo att göra investeringar. Det återstår att se vilka krafter som lyckas påverka resultaten från det här mötet.
